Prydlig tömygga är en art som besvärar Uppsalaborna just nu.
Anders Lindström, entomolog som forskar om myggor vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, säger att den kalla, blöta våren, följd av värme, har komprimerat kläckningen av tömyggorna, de myggarter som kommer tidigt på säsongen. Deras ägg har legat i marken sen i fjol och börjar kläckas när vattnet stiger i pölarna.
– Den kalla våren har stoppat upp kläckningen lite. Nu när det har blivit varmt kläcks allt på en gång, det som normalt skulle ha varit utspritt på flera veckor. Jag har noterat hemma i trädgården och nere vid Fyrisån att det är stora mängder av ängstömygga och prydlig tömygga just nu. Men vi har inte gjort några mätningar av antalet mygg som går att jämföra med tidigare år, säger han.
En mygga kan leva upp till sex veckor. Det är dock få som överlever så länge, särskilt när det är varmt ute. Då är myggorna mer aktiva och bränner ut sig fortare. Det innebär att de myggor som nu plågar Uppsalaborna kan börja tackla av framåt midsommar. Någon ny generation av just dessa myggor är heller inte att vänta förrän till nästa år.
Det är dock vanskligt att göra någon prognos för hur myggsommaren blir. De myggor som kommer senare, som sumpmygga och sommarsvämmygga, kan kläckas i flera generationer och kommer när vattnet värmts upp lite mer. Svämmyggornas ägg kan ligga i marken i flera år och kläckas när det blir gynnsamma omständigheter.
– Översvämningsmyggen känner lukten av gamla översvämningar och lägger sina ägg där. Sedan tar det tre–fyra veckor efter en översvämning innan mygglarverna passerat alla stadier och utvecklats till färdiga myggor som bits, säger Anders Lindström.
Det finns med andra ord förutsättningar för att det kan bli en riktig myggsommar i Uppsala i år, även om det som sagt är svårt att nu förutsäga hur det blir. Om det blir en lika torr och varm sommar som 2018 kan myggorna snabbt försvinna.
– Dels dör myggen som har kläckts snabbare. Sedan är torkan ett stort problem för alla insekter och det kläcks inga nya. 2018 skulle jag gå ut i Lunsen, som är ett klassiskt mygghål, för att fånga mygg. Men det var hopplöst.
Hur ser du på mygginvasionen som forskare, är det något som gläder dig?
– Jag är inte superförtjust att bli myggbiten. Men jag reagerar inte så starkt på myggbetten, så för mig är det drägligt. Till viss del är det glädjande att jag kan få tillfälle att fotografera många myggor, säger Anders Lindström.