Vaddå varmt? Det här är skoj!
När låtarna som de har sjungit och dansat till under hela terminen spelas, då struntar ett hav av färgglada små solhattar i utflyktsbananer, jobbig värme och pappor med systemkameror. De släpper loss. På Parksnäckan i Uppsala.
Tvåårige Elias har komit igång, noterar mor Jenny.
Foto: Robert Johansson
En del verkade lite trötta av värmen, men den subtila uppmaningen från scenen måste främst ha riktat sig till deras föräldrar.
- Musik känns i hela kroppen, ibland känner man att man vill dansa.
När UNT söker kontakt med Elias Stenson, 2år , svarar han med att koncentrerat göra en snurr på bänken där han står.
Hans mamma Jenny Stenson konstaterar att han har kommit i gång, trots att det egentligen är tid för mat och sömn.
- Det är kul att det händer något, det finns inte så mycket för dem när de är så här små, säger hon om underhållningen.
Många av barnen har gått på öppen förskola eller barnmusik i Svenska kyrkans eller Frälsningsarméns regi, och känner sångledarna och låtarna.
Efter en knapp timme höjs pulsen inför konsertfinalen. Bänkarna töms när solhattarna strömmar fram till scenen, och de som inte själva får med sig baken över scenkanten får hjälp att klättra upp.
Sångledare Stina Röjerås ser lycklig ut efteråt.
- Slutet är härligt, då får man den riktiga responsen.
Så jobbar vi med nyheter