Bäverns gränd, enligt arkitektskissen.
Kommande år ska 17 kilometer spårväg, 22 hållplatser, fyra broar och en stor depå byggas i Uppsala.
Spåren ska binda samman centrala stan med Ultuna, Sävja, Gottsunda och framtida stadsdelen Sydöstra staden. Den första delsträckan – från Uppsala centralstation till Gottsunda och Sävja – ska vara klar 2029.
Vad kostar hela projektet?
Det korta svaret är: drygt 9 miljarder kronor, i 2024 års prisnivå.
Av detta bidrar regeringen med 3,1 miljarder i form av ett statsbidrag, resten betalar Uppsala kommun och Region Uppsala.
Vad betalar kommunen?
Uppsala kommun gör den största investeringen: 4,5 miljarder, vilket de räknar med att betala av fram till 2064.
Kommunens ansvar är att se till att själva spårvägen och hållplatserna kommer på plats. Att bygga detta beräknas kosta 1,2 miljarder. Nya gator, gång- och cykelbanor samt markarbeten kostar cirka 1,8 miljarder.
Visionsbild från insidan av en spårvagn.
År 2017 skrev Uppsala kommun och region Uppsala under ett avtal med regeringen. I utbyte mot att staten bygger två ytterligare järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm, ska kommunen bygga 33 000 nya bostäder – och tillsammans med regionen ska de förstärka kollektivtrafiken.
Att bygga broar, tunnlar och stödmurar längs med spårvägen kostar 2,1 miljarder. Av dessa beräknas den stora bron – Ultunabron – kosta 1,5 miljarder att bygga.
Det är också kommunen som ansvarar för förberedelserna i marken. Detta – att flytta ledningar och fälla träd där spårvägen ska gå – beräknas kosta 1,39 miljarder. Det arbetet har påbörjats nu i höst. Nästa steg är att bredda gatorna, så att spårvagnarna får plats bredvid bilarna.
För att betala allt detta får kommunen alltså hjälp i form av bidraget från regeringen, utöver den egna investeringen.
Så här såg det ut sist Uppsala hade spårvagnar, här när spårvägen invigdes den 11 september 1906. När spårvagnarna invigs 2029 har det alltså gått 123 år sedan sist. Bild från stadsarkivet.
Spårvagnen i Uppsala år 1937.
Gamla spårvagnar i Uppsala.
Planeringen och förberedelserna har pågått sedan 2017, och fram till i dag har Uppsala kommun lagt 265 miljoner på att förbereda och planera för spårvägen. Hälften av det har gått till konsulter som utrett bland annat vibrationer och buller, spårvägens påverkan på vatten och djurliv och gjort trafik- och säkerhetsutredningar. Drygt 90 miljoner har det kostat att ta fram detaljplaner och ansöka om miljötillstånd.
Vad betalar regionen?
Region Uppsala räknar med en investering på cirka 1,55 miljarder, som ska betalas av fram till 2089.
Majoriteten av pengarna går till en depå, ett garage där spårvagnarna ska parkeras och servas. Den beräknas kosta 1,48 miljarder att bygga (inklusive köpet av marken) och ska ligga söder om Nåntuna på östra sidan av Fyrisån. Regionen ska också utrusta hållplatserna för 53,6 miljoner.
Så här kan spårvägsdepån komma att se ut, enligt senaste skissen.
Men betydligt dyrare än så blir det i slutändan för regionen. Från år 2029 är det deras ansvar att köra spårvagnarna, som de kommer att hyra i trettio år framåt.
– En uppskattning är att hyran kommer att kosta 143 miljoner kronor per år för 22 spårvagnar, säger Fredrik Landstorp, projektledare hos regionen.
"Vi är i fasen nu att vi tar fram de ritningar vi behöver för att sätta spaden i backen för spårvägsdepån nästa år", säger Fredrik Landstorp, projektledare för spårvägen hos region Uppsala.
Kommunen och regionen jobbar tätt tillsammans med spårvägsprojektet.
Även andra kostnader kommer att tillkomma för regionen, som snöröjning och underhåll av spåren. Hälften av driftskostnaderna (hyran och underhållet) finansieras av skattepengar, hälften av biljettintäkter.
Hittills har regionen lagt 93 miljoner på sina investeringar och utredningar.
Kommunen räknar med att låna en del av pengarna som behövs, och det kan också bli aktuellt för regionen. "Men det vet vi inte än. I dagsläget har Regionen inte några lån kopplade till spårvägsprojektet", säger Maria Andér, även hon projektledare hos regionen.
Var det allt?
Kostnadsberäkningarna som finns i dag tar hänsyn till inflation och räntehöjningar. Men det finns förstås ändå saker som kan dyka upp, som gör bygget dyrare i slutändan.
– Man vet aldrig vad som finns i marken, det kan dyka upp markföroreningar som måste saneras till exempel. Och om det blir brist på stål – sånt kan vara svårt att styra. Om projektet försenas kan det också bli dyrare, säger Mario Rivera, projektledare hos Uppsala kommun.
Mario Rivera, projektledare för spårvägen på Uppsala kommun.
Företagen som ska bygga spåren, hållplatserna och depån ska göra en mer detaljerad kalkyl nästa år – och då kan prislappen för hela bygget komma att uppdateras.
Fotnot: I en tidigare version stod en felaktig totalsumma. Den har uppdaterats.