Vad har haren med påsken att göra?

Det är den judiska högtiden "pesach", som har gett oss ordet "påsk". Pesach, "passera förbi", syftar på den händelse som beskrivs i gamla testamentet där Gud meddelar Moses att han kommer att döda den förstfödde sonen i varje egyptiskt hem. Men de dörrar som smorts in med blod från ett lamm kommer han att passera. Den judiska påsken firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten och började i år den 8 april.

Under påsken blandas det folkliga och det kristna. Enligt den kristna traditionen avslutar påsken den 40 dagar långa fasteperioden. Ägget, som har varit en självklar del av påskmaten sedan 1000-talet, var länge förbjuden under fastan. Det ansågs vara för fint att äta då.
- För många var ägget också en åtråvärd lyxprodukt som man gärna sålde i stället, berättar Agneta Lilja, lektor i etnologi vid Södertörns högskola och Uppsala universitet.

Men vid den här tiden på året brukade tillgången på ägg öka, eftersom hönsen började värpa. Ställde man då till med fest, kunde ägget sätta guldkant på påsktillvaron.
Ägget är inte bara något ätbart, utan har också använts på många andra sätt. De har dekorerats och målats eller ingått i lekar, även om det inte är lika vanligt i Sverige längre.
- Sådant som tar tid och som brukade ske i vardagen i hemmet tenderar att försvinna allt mer. Att måla ägget är fortfarande vanligt på många andra håll i världen. Dyrbara saker dekorerar man ju gärna. I Estland och Ryssland till exempel är det fortfarande vanligt att äggen pryds, ofta väldigt fint, berättar Agneta Lilja.

Ägget är också en viktig kristen symbol, berättar Jonas Lindberg, komminister vid Uppsala domkyrkoförsamling.
- Det står för både livet och uppståndelsen.
Den starkaste sinnebilden för det i den kristna tron är Jesus. För att påminnas om hans lidande på långfredagen plockade man förr fram påskriset. Det som i dag gärna ställs i en vas och utsmyckas med fjädrar, var något som man piskade varandra med. Mer på lek än på allvar.
- Riset användes mest som ett skämt. Det var ett vanligt nöje i de stora hushållen, som många levde i då. Först på 1930-talet började man dekorera hemmet med påskris och hönsfjädrar som man hade färgat, berättar Agneta Lilja.

De många lekfulla inslagen under påsken står i kontrast till den tid då det rådde nöjesförbud på långfredagen och man spelade sorglig musik på radion.
En annan påsksed som har förändrats med tiden är synen på påskkärringarna. Deras ursprung är kanske inte fullt så oskyldigt som det låter.
- Förr trodde man att magiska krafter var verksamma under stora helger. Eftersom Jesus dog och uppstod under påsken blev den helgen ännu mer magisk, förklarar Agneta Lilja.

I samma stund som Jesus dömdes till döden, trodde man därför att onda makter släpptes fria. På skärtorsdagsnatten kunde häxorna flyga på smorda kvastar till Blåkulla för att umgås med djävulen och hans sällskap.
Påskkärringarna var alltså från början häximitatörer och de har funnits åtminstone hela 1900-talet. Att traditionen skulle ha uppstått i Stockholms villaförorter på 1930-talet, vilket en del hävdar, är alltså felaktigt, berättar Agneta Lilja.
Till en början var det både vuxna och barn som brukade klä ut sig. Med tiden har det utvecklats till något som förknippas med barn.
- Barnens roll har blivit allt mer framskjuten i takt med att de har börjat uppfattas som individer och en köpstark grupp. Det har gjort att påsken allt mer handlat också om godis och presenter, säger Agneta Lilja.

Efter andra världskriget ökade tillgången på godis och priset på det sjönk, vilket möjliggjorde en växande godisförsäljning. Snart började föräldrar köpa sötsaker att stoppa i påskägg, något som i sin tur många förknippar med påskharen. Agneta Lilja berättar att det inte är osannolikt att vi har importerat påskharen från Tyskland och de många avbildningar som har funnits av den i tyska barnböcker.
Den röda tråden mellan påskägget och påskharen är att båda symboliserar fruktbarhet.
- Många av påskens figurer vittnar om att det är en tid då allt börjar växa och gro. Det börjar hända saker ute i naturen. Den får färg. Djuren föder ungar, vilket är en koppling till både ägget, haren och kycklingen, berättar Agneta Lilja.

Den kristna påsken kretsar dock ursprungligen kring Jesus död och uppståndelse, vars främsta symbol är korset. I kyrkorna brukar altaret stå helt kalt på långfredagen. Inget mer än eventuellt fem röda rosor ligger ovanpå, ett för varje av Jesus fem sår som han fick på korset.
- Den dagen är svart den dominerande färgen. På påsknatten går allt gå över i vitt. Det är en tydlig metafor för omvandlingen från mörker till ljus, från sorg till glädje, från död till liv. Då pryder vi också gärna med påskliljor, som symboliserar livet, berättar Jonas Lindberg.

Även om kyrkans roll i samhället har minskat, finns det ytterligare spår av den i de svenska hemmen under påskhelgen.
- Det är ingen tillfällighet att man säljer gula och lila saker i butikerna. Det är de färger som kyrkan använder under denna period. Det finns hela tiden ett samband mellan det folkliga firandet och det kristna, även om det inte är så tydligt som att vi går omkring och lider längre, säger Agneta Lilja.