Vad har haren med pÄsken att göra?
Varför har Àgget en sÄ central roll under pÄsken och hade pÄskriset nÄgon funktion innan det blev en dekoration? Anna Obminska har alltid undrat över varför haren skuttar in i de svenska hemmen under just denna helg. DÀrför har hon har gett sig i kast med att försöka lösa detta och andra mysterier kring pÄskens symboler.
Foto:
Under pĂ„sken blandas det folkliga och det kristna. Enligt den kristna traditionen avslutar pĂ„sken den 40 dagar lĂ„nga fasteperioden. Ăgget, som har varit en sjĂ€lvklar del av pĂ„skmaten sedan 1000-talet, var lĂ€nge förbjuden under fastan. Det ansĂ„gs vara för fint att Ă€ta dĂ„.
- För mÄnga var Àgget ocksÄ en ÄtrÄvÀrd lyxprodukt som man gÀrna sÄlde i stÀllet, berÀttar Agneta Lilja, lektor i etnologi vid Södertörns högskola och Uppsala universitet.
Men vid den hÀr tiden pÄ Äret brukade tillgÄngen pÄ Àgg öka, eftersom hönsen började vÀrpa. StÀllde man dÄ till med fest, kunde Àgget sÀtta guldkant pÄ pÄsktillvaron.
Ăgget Ă€r inte bara nĂ„got Ă€tbart, utan har ocksĂ„ anvĂ€nts pĂ„ mĂ„nga andra sĂ€tt. De har dekorerats och mĂ„lats eller ingĂ„tt i lekar, Ă€ven om det inte Ă€r lika vanligt i Sverige lĂ€ngre.
- SÄdant som tar tid och som brukade ske i vardagen i hemmet tenderar att försvinna allt mer. Att mÄla Àgget Àr fortfarande vanligt pÄ mÄnga andra hÄll i vÀrlden. Dyrbara saker dekorerar man ju gÀrna. I Estland och Ryssland till exempel Àr det fortfarande vanligt att Àggen pryds, ofta vÀldigt fint, berÀttar Agneta Lilja.
Ăgget Ă€r ocksĂ„ en viktig kristen symbol, berĂ€ttar Jonas Lindberg, komminister vid Uppsala domkyrkoförsamling.
- Det stÄr för bÄde livet och uppstÄndelsen.
Den starkaste sinnebilden för det i den kristna tron Àr Jesus. För att pÄminnas om hans lidande pÄ lÄngfredagen plockade man förr fram pÄskriset. Det som i dag gÀrna stÀlls i en vas och utsmyckas med fjÀdrar, var nÄgot som man piskade varandra med. Mer pÄ lek Àn pÄ allvar.
- Riset anvÀndes mest som ett skÀmt. Det var ett vanligt nöje i de stora hushÄllen, som mÄnga levde i dÄ. Först pÄ 1930-talet började man dekorera hemmet med pÄskris och hönsfjÀdrar som man hade fÀrgat, berÀttar Agneta Lilja.
De mÄnga lekfulla inslagen under pÄsken stÄr i kontrast till den tid dÄ det rÄdde nöjesförbud pÄ lÄngfredagen och man spelade sorglig musik pÄ radion.
En annan pÄsksed som har förÀndrats med tiden Àr synen pÄ pÄskkÀrringarna. Deras ursprung Àr kanske inte fullt sÄ oskyldigt som det lÄter.
- Förr trodde man att magiska krafter var verksamma under stora helger. Eftersom Jesus dog och uppstod under pÄsken blev den helgen Ànnu mer magisk, förklarar Agneta Lilja.
I samma stund som Jesus dömdes till döden, trodde man dÀrför att onda makter slÀpptes fria. PÄ skÀrtorsdagsnatten kunde hÀxorna flyga pÄ smorda kvastar till BlÄkulla för att umgÄs med djÀvulen och hans sÀllskap.
PÄskkÀrringarna var alltsÄ frÄn början hÀximitatörer och de har funnits Ätminstone hela 1900-talet. Att traditionen skulle ha uppstÄtt i Stockholms villaförorter pÄ 1930-talet, vilket en del hÀvdar, Àr alltsÄ felaktigt, berÀttar Agneta Lilja.
Till en början var det bÄde vuxna och barn som brukade klÀ ut sig. Med tiden har det utvecklats till nÄgot som förknippas med barn.
- Barnens roll har blivit allt mer framskjuten i takt med att de har börjat uppfattas som individer och en köpstark grupp. Det har gjort att pÄsken allt mer handlat ocksÄ om godis och presenter, sÀger Agneta Lilja.
Efter andra vÀrldskriget ökade tillgÄngen pÄ godis och priset pÄ det sjönk, vilket möjliggjorde en vÀxande godisförsÀljning. Snart började förÀldrar köpa sötsaker att stoppa i pÄskÀgg, nÄgot som i sin tur mÄnga förknippar med pÄskharen. Agneta Lilja berÀttar att det inte Àr osannolikt att vi har importerat pÄskharen frÄn Tyskland och de mÄnga avbildningar som har funnits av den i tyska barnböcker.
Den röda trÄden mellan pÄskÀgget och pÄskharen Àr att bÄda symboliserar fruktbarhet.
- MÄnga av pÄskens figurer vittnar om att det Àr en tid dÄ allt börjar vÀxa och gro. Det börjar hÀnda saker ute i naturen. Den fÄr fÀrg. Djuren föder ungar, vilket Àr en koppling till bÄde Àgget, haren och kycklingen, berÀttar Agneta Lilja.
Den kristna pÄsken kretsar dock ursprungligen kring Jesus död och uppstÄndelse, vars frÀmsta symbol Àr korset. I kyrkorna brukar altaret stÄ helt kalt pÄ lÄngfredagen. Inget mer Àn eventuellt fem röda rosor ligger ovanpÄ, ett för varje av Jesus fem sÄr som han fick pÄ korset.
- Den dagen Àr svart den dominerande fÀrgen. PÄ pÄsknatten gÄr allt gÄ över i vitt. Det Àr en tydlig metafor för omvandlingen frÄn mörker till ljus, frÄn sorg till glÀdje, frÄn död till liv. DÄ pryder vi ocksÄ gÀrna med pÄskliljor, som symboliserar livet, berÀttar Jonas Lindberg.
Ăven om kyrkans roll i samhĂ€llet har minskat, finns det ytterligare spĂ„r av den i de svenska hemmen under pĂ„skhelgen.
- Det Àr ingen tillfÀllighet att man sÀljer gula och lila saker i butikerna. Det Àr de fÀrger som kyrkan anvÀnder under denna period. Det finns hela tiden ett samband mellan det folkliga firandet och det kristna, Àven om det inte Àr sÄ tydligt som att vi gÄr omkring och lider lÀngre, sÀger Agneta Lilja.
SĂ„ jobbar vi med nyheter