Vad händer utan jul?

Om vi tog bort julen, här och nu, riksdagsbeslut och straffskatt på stearinljus, skinka och barrträd - tänk dig! Som om november bara lallade på, du vaknade på morgonen, drog loss dagens almanacksblad och konstaterade:

54 november och utanför fönstret ljusgrått blötväder. Bara att dra mössan ner över ögonbrynen, huka i blåsten och streta till jobbet, som om ingenting hänt. Gör återköp på glöggpavorna, riv önskelistorna. Glöm vad ankomst heter på latin - TP kommer ändå att stryka alla adventsfrågor. Det blir lite knepigt bara, att bestämma vad vi ska göra med de 15-20 svenskar som heter Jul i förnamn.

Det år julmånaden inte finns kan Apoteket avbeställa extraleveranserna av smärtstillande, milt rogivande och magsyredämpande medel. Posten kan skippa de röda extrabrevlådorna. Folktandvården slipper hålla knäckjour för trasiga tänder. Spelbolagen får lov att hitta något annat att låta oss tippa än just vädret den 24 december (snö på julafton lär ge ungefär fem gånger pengarna). Barnen kunde krasst räkna med att ungefär var tredje leksak hädanefter skulle utebli tills vidare.

Detta år skulle gråvintern inte avbrytas av en månads febrig jäkt och hets, förväntan och besvikelse, som nog gjort gott på sitt sätt. Inte för inte är vintern annars en depressionens årstid. Om vi i år dessutom slutade äta pepparkakor skulle världen knappast bli snällare, men det kompenseras kanske av att december får dela med sig av ljuset till november och januari.

Den ensamma skulle slippa det utpekande strålkastarljuset mer den 54 november än den 24 december. Å andra sidan, när annars finns över huvud taget festliga sammankomster för den som resten av vardagarna känner sig isolerad. Statistiken visar att julen är en ovanligt lugn helg både misshandel generellt (färre än en vanlig vardag) och specifikt mot kvinnor och barn. Å andra sidan blir dåligt värre i jul för ett antal människor. Inte för inte larmar väl Rädda Barnen och Bris om barn som far illa när hemmet blir outhärdligt.

Det år vi skippar julen slipper sopberget åtminstone en kallsup. Elförbrukningen minskar däremot i juletid eftersom industrierna bommar igen. Tjuvarna, både de med inbrott och de med fickstölder som specialitet, skulle bli av med en av de årliga högsäsongerna. 150 hus skulle kanske inte stå i lågor, särskilt inte om den olycksaliga tredje advent inte fanns. 18 människor skulle möjligen slippa omkomma i den svarta jultrafiken.

Tänk om vår halvkristna jul över huvud taget aldrig hade funnits! Då hade det varken stått 54 november eller 24 december på kalenderbladet och vi hade inte räknat år 2009. Kanske hade vi varit vikingar eller muslimer eller något som nu aldrig uppfanns i den riktning världen tog. Varken knäck i veckpappformar eller ischoklad i färgat aluminium hade sett världens ljus. Vi hade inte fått se Sunes pappa Rudolf tigga om att lillebror Håkan ska släppa potatisfatet och ta mer lax från julbordet för att det är dyrt. Rött hade varit enbart kärlekens färg, amaryllisen en sydamerikansk djungelväxt och granen ett brandfarligt otyg som hörde hemma i vedspisen.

Då hade nog inte Franz Gruber lagt fingrarna över orgelns A H A Fiss, tonerna till Stilla natt där i Oberndorf bei Salzburgs kyrka 1818. Tomten, han som är ensam vaken i midvinternattens hårda köld, han skulle kanske kanske ändå grubbla över sin underliga gåta. För tomtar har svenskarna haft i alla tider och midvinter, det är inget nytt.
I tusentals år har gubben i månen sett det blinka till av otaliga ljus och eldar på en plätt på jordklotets skuggsida. Det har varit en stilla rytm: Några dagar i följd, en gång om året, när plätten lutat som längst från Moder Sol. Som ett irrbloss i stora nattrymden, en sekunds låtsaslek, där varken mörker, midvinterkyla eller bister vardag finns.

Här har vi kallat det Jólablót, midvinterblot. Men ännu tidigare hade perserna firat guden Midras, romarna sin Saturnaliefest och det judiska folket Chanukka, ljusets fest. Mänskligheten har sin längtan, sina måsten och sin drift: varde ljus i mörkret. Så kanske hade det inte spelat någon roll om någon myntat julbegreppet. Den brittiska kolumnisten Katharine Whitehorn skrev, att Ur kommersiell synvinkel skulle det vara nödvändigt att uppfinna julen, om den inte fanns. Det är nog fler än handlarna som skulle kunna tänka sig att ta på sig den uppgiften. Men hur är det nu man brukar säga - Varför uppfinna julen två gånger?

Vad händer utan jul?

Ingen månad är så tung av tradition och ritual som december, julmånaden. Varje år på samma sätt, bara fortare, fortare. Nu stryker UNT julen ur kalendern och ser vart det leder.