Vad är egentligen en ätstörning?
Fråga & svar med Ingemar Swenne, överläkare på akademiska barnsjukhuset och specialist på ätstörningar.
- Det är en psykisk sjukdom som gör att man får en annan verklighets- och kroppsuppfattning. Man påverkar kroppen med mat för att gå ner i vikt. Det finns olika sorters ätstörningar. Till exempel den restriktiva: anorexi, och den där man förlorar kontrollen och äter jättemycket för att sedan kompensera med att träna eller spy: bulimi. Men allt är inte svart eller vitt, många har inslag av båda.
Hur vanligt är det med ätstörningar?
- Det är faktiskt ganska vanligt. Det är kanske 0,5 procent av alla Sveriges tonårstjejer som någon gång i livet haft svåra ätstörningar. Räknar man med alla de som haft lindrigare ätstörningar är man uppe i några procent. Det finns ju alltid någon eller några tjejer med ätstörningar på varje högstadieskola eller gymnasium. Det förekommer bland killar också men är inte lika vanligt.
Varför uppstår ätstörningar?
- Det är olika. Det kan vara så att man har varit överviktig och behövt gå ner i vikt och så bantar man och får komplimanger och sedan fastnar man i det. Det kan även vara så att man är deprimerad eller är med om något hemskt och då äter man sämre och kan få ett felaktigt ätbeteende.
Vad finns det för symptom på ätstörningar?
- Att man magrar mycket, går ner i vikt, äter konstigt eller kräks. Hos vissa kan man se en förändring i beteendet, en del kan till exempel bli mer tillbakadragna.
Finns det någon tydlig gräns mellan att "äta sunt" och att ha ätstörningar?
- Det är jättelurigt! Det är ju många som börja banta och slutar äta godis och det är ju inte farligt i sig. Det behöver absolut inte vara fråga om en ätstörning. Det som avgör är hur man tänker kring mat, om det har skett en låsning så att oproportionerligt mycket av ens tankar kretsar kring maten och man känner ångest runt matintag.
Hur behandlar man ätstörningar?
- Vid behandling av ätstörning måste man dels lösa det praktiska att få i sig den mat och energi kroppen behöver, dels tackla problemet med det konstiga tänket. Det här låter enkelt men kräver i svåra fall stora insatser och lång tids behandling.
Kan man bli helt frisk från ätstörningar?
- Ja, det kan man. Men det är många som blir nästan friska men fortfarande inte helt kan släppa sitt behov av att kontrollera maten. Det är svårt att definiera när någon är helt frisk men man kan bli det.
Vad ska man göra om man tror att en kompis har ätstörningar?
- Man ska inte vara tyst om det utan säga vad man tycker även om personen i fråga blir arg. Hon eller han kommer ofta vilja hävda att det inte finns några problem. Man bör också berätta för sin skolsköterska eller någon annan vuxen som man tror kan hjälpa kamraten. Ätstörningar är något väldigt svårt att klarar av att bekämpa själv och det är viktigt att försöka bryta beteendet tidigt i sjukdomen.
Så jobbar vi med nyheter