– Jag är oerhört besviken. Beskedet kommer som en blixt från klar himmel.
Det säger Uppsala universitets rektor Anders Hagfeldt, efter att regeringen den 22 juni beslutade att myndigheten Vetenskapsrådet inte längre ska finansiera utvecklingsforskning.
I regeringens biståndsbudget fanns från början 180 miljoner kronor som Vetenskapsrådet skulle få dela ut till landets universitet under 2023. Men kring midsommar ändrade sig regeringen och drog in hela summan.
Bidragen för utvecklingsforskning är viktat åt forskning om fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Pengarna stöttar också samarbeten mellan forskare i Sverige och forskare i mindre utvecklade länder.
Uppsala universitets rektor Anders Hagfeldt menar att beslutet slår hårt – och det är han inte ensam om. Nyligen undertecknade 606 svenska forskare och universitetsanställda en debattartikel i Aftonbladet, där de kallar beslutet "förödande".
– Med så här mycket neddragningar lämnar vi walkover till samarbeten med särskilt afrikanska länder, där Sverige under 60 år byggt upp fina samarbeten och kanaler för doktorandutbyten. Jag är förskräckt över att man tar ner det vi byggt upp, säger Anders Hagfeldt.
Uppsala universitets forskningsprojekt i Afrika handlar bland annat om antibiotikaresistens, demokrati, konflikter och kvinnors och barns hälsa. Doktorander från Uppsala har åkt på utbyten i de afrikanska länderna, och vice versa. Det har höjt kompetensen i samarbetsländerna och dessutom stärkt Sveriges ställning globalt, menar han.
– Afrika ses som framtidens kontinent, där största delen av världens ungdom kommer att befinna sig om några årtionden. Att Sverige har gott anseende är därför viktigt för oss som nation när det kommer till framtidens samarbeten och handel. Det här är en förlust för Sverige.
Hade bidragen fortsatt att komma på samma sätt som tidigare år, hade Uppsala universitet räknat med att få totalt 110 miljoner i stöd över de kommande fem åren. Nu räknar Anders Hagfeldt med att flera projekt kommer få läggas ner.
– Vi klarar oss inte utan stödet. Det är lite pengar i en nationell budget, men de är otroligt värdefulla för forskningen.
Beslutet att prioritera om i biståndsbudgeten, där utvecklingsforskningens stöd ingår, är fattat av utrikesdepartementet. UNT har därför sökt utrikeshandels- och utvecklingsbiståndsminister Johan Forssell (M). Hans sekreterare avböjer en intervju och hänvisar till en replik i Aftonbladet, där Forssell svarar på kritiken från de 606 forskarna.
Där skriver han att han förstår besvikelsen, men att "ett kraftfullt stöd till Ukraina är en uttalad prioritet" och att humanitära behov "är enorma".
Men Anders Hagfeldt köper inte argumentet, utan kallar beslutet både kortsiktigt och okunnigt.
– Jag ser båda sakerna som väldigt viktiga. Men det här är pengar som är otroligt viktiga på lång sikt, för den globala utvecklingen och för Sverige som deltagare i en positiv utveckling av till exempel framtidens Afrika.
De som redan hunnit få stöd för sin utvecklingsforskning kommer att få behålla dem. Men de ansökningar som ligger på myndighetens bord just nu, kommer inte att behandlas. Utvecklingsforskare i Sverige uppmanas att från och med nästa år söka andra typer av finansiering, som fortfarande går att få via Vetenskapsrådet.