Videon är inte längre tillgänglig
Från sko- och urmakeriet hörs ett svagt tickande från klockorna på väggen. Här har Mehdi Ahmadi arbetat som urmakare sedan 2011, när han tillsammans med sin fru Shahla Ahmadi och barnen Hesam och Sina lämnade Iran för Sverige.
– Vi lämnade allt för ett nytt liv i ett fritt land. Och så nu efter fyra år så utvisas vi. Jag kan inte sova eller äta, jag tänker bara: hur ska vi kunna lämna allt här?
Shahla Ahmadi får tårar i ögonen när hon pratar om det beslut som för tre veckor sedan nådde familjen. Pappan Mehdi Ahmadis ansökan om att förnya sitt arbetstillstånd fick avslag hos Migrationsverket, eftersom de upptäckte att hans arbetsgivare hade betalat ut för låga månadslöner.
– Min pappas arbetsgivare var lite sen med att anpassa en löneförhöjning. Men så fort det upptäcktes fick han pengarna i kompensation, säger 25-åriga sonen Hasem Ahmadi.
Arbetsgivaren skulle enligt kollektivavtal ge en månadslön på minst 19 680 kronor, men Mehdi Ahmadi fick under fem månader istället 19 500 kronor, vilket sammanlagt blir 900 kronor för lite i lön. Något som alltså var tillräckligt för att Migrationsverket skulle avslå ansökan om ett nytt arbetstillstånd.
– Den här lagen används på fel sätt, den kom till för att skilja ett riktigt jobb från ett fuskjobb. Men mitt jobb är ärligt. Lagen ska försvara arbetstagarna, inte förstöra för dem, säger Mehdi Ahmadi.
Han känner sig uppgiven, men ska överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Sonen Hasem förklarar att pappan tidigare under åren då han har jobbat i Sverige har haft en lön över miniminivån. Detta är inget som verkar påverka Migrationsverket beslut.
– 900 kronor är ingenting. Sverige är mitt hem och här har jag min identitet. Jag vill inte lämna mitt land, säger Hasem Ahmadi.
Mamma Shahla Ahmadi tillägger:
– Min yngsta son är 15 år och talar inte ens persiska. Han är mycket orolig över det som händer.
Johan Arvidsson Wemmert är chef för Migrationsverkets arbetstillståndsenhet i Malmö. Han förstår att det kan låta orimligt att bli utvisad på grund av en så liten löneskillnad.
– Det kan ju tyckas fyrkantigt att bli utvisad på det. Men vi bedömer utifrån en gräns och då kommer alltid vissa hamna nära den gränsen. Antingen har man nått upp till de krav som lagstiftarna har ställt eller så har man det inte, säger han.
Men vad gäller om man har tjänat mer än den här gränsen tidigare?
– Villkoren ska ha varit uppfyllda under hela den tidigare tillståndsperioden och har de inte det får man avslag på sin ansökan. Däremot är enstaka månader utan att ha nått villkoren godtagbart.
I det här fallet är det fem månader, kan det ses som enstaka?
– Tillstånd återkallas endast inom tre månader, enligt den återkallelseregel Migrationsdomstolen hänvisar till.
En person som har reagerat på händelsen är Henrik Jansson, specialist inom migrationsrätt. Han skriver via mail att han tycker beslutet verkar orimligt.
– Tanken är ju att skydda arbetstagaren och att oseriösa arbetsgivare ska tappa sin arbetskraft om de inte tar sitt ansvar. Men sen finns det dessa helt orimliga beslut, där det är mer eller mindre uppenbart att arbetsgivaren bara har gjort ett misstag.
Henrik Jansson menar att det i fallet med Mehdi Ahmadi därför inte kan ses som att arbetsgivaren försökte utnyttja hans arbetskraft.
– Som jag har förstått det handlade det här om ett enkelt misstag som vem som helst skulle kunna råka göra.
P4 Uppland var först med att uppmärksamma familjens situation.