Den 29 mars 2019 hände något i det tysta i Boländerna i Uppsala. I 30 år hade Vattenfall eldat med torv för att framställa fjärrvärme men den dagen gjordes det för sista gången.
En struntsak säger någon. Men det var ett steg på vägen mot att få ner koldioxidutsläppen med 200 000 ton om året. Det är ungefär lika stora utsläpp som 20 000 Uppsalabor åstadkommer årligen.
Förändringen ska möjliggöras genom en investering på 3,5 miljarder kronor i Boländerna. Merparten av pengarna använder Vattenfall för att uppföra ett värmeverk kallat Carpe Futurum. Byggandet pågår för fullt sedan årsskiftet och anläggningen väntas vara i drift från hösten 2021.
– Det är Vattenfalls största investering i anläggningar i Sverige sedan 80-talet, uppger Johan Siilakka, anläggningsutvecklingschef för Vattenfall Värme i Uppsala.
Han står vid byggarbetsplatsen i Boländerna där det för närvarande jobbar ett 40-tal personer. Två lyftkranar matar in byggmaterial, grävskopor skyfflar grus och en grupp personer arbetar med att få en mängd armeringsjärn på plats.
Skorstenen på Carpe Futurum kommer att bli 100 meter hög och lär synas från stora delar av Uppsala.
Torv räknas som fossilt bränsle och är alltså sedan i våras utfasad vid anläggningen i Boländerna. I stället ska vattnet till fjärrvärmen för Uppsalas hushåll hettas upp med biobränslen i form av trä. Carpe Futurum kommer att eldas med avfall från bland annat skogsavverkning och rivna träbyggnader.
Utsläppsminskningen på 200 000 ton ska ske även genom att fossil olja ersätts med bioolja.
Enligt tidskriften Sveriges Natur utgjorde Vattenfall i Boländerna landets nionde största enskilda utsläppskälla under 2018. I och med de klimatinvesteringar som är på gång lär anläggningen åka ner en bit på listan.
Det här är en i raden av förändringar i Boländerna som strypt koldioxidutsläppen där. På 1980-talet släppte skorstenarna på området ut 700 000 ton koldioxid om året från fossila bränslen som olja. Nästa år ska siffran enligt Vattenfall vara cirka 140 000 ton.
– Målet är att vi ska vara nere i noll fossila utsläpp från bränsle år 2025, uppger Johan Siilakka.
Att nå nollnivån kan dock bli knepigt. Bakgrunden är att större delen av fjärrvärmen i Boländerna framställs genom sopförbränning. Ungefär 40 procent av den koldioxid som då bildas kommer från plast som folk slängt i soporna.
Att avskilja plasten från det övriga avfallet har visat sig svårt. Enligt Johan Siilakka vore den bästa lösningen om vi alla sorterade bort plasten ur hushållssoporna.
– Det vore även bra om konsumenterna undvek att köpa varor med förpackningar tillverkade av fossil plast. Ska vi kunna komma ner mot noll utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ligger ansvaret till stor del på enskilda personer, framhåller han.
En annan del i arbetet mot nollutsläpp i Boländerna är att helt få bort användningen av fossil olja. Den har till största delen fasats ut men kalla vinterdagar eldas vissa värmepannor med fossil olja, som därmed står för tre–fyra procent av den totala energiproduktionen.
Den fossila oljan ska enligt planerna ersättas av bioolja. Den har dock ofta klibbat ihop under lagringen men ny teknik väntas lösa problemet.
Med tanke på Vattenfalls rejäla höjningar av Uppsalas fjärrvärmetaxa tidigare år kan man undra vad kostnaden på 3,5 miljarder kronor för Carpe Futurum kommer att leda till. Men Vattenfall utlovar att priset på fjärrvärme kommer att öka med högst någon procent årligen med dagens marknadsförutsättningar.