Historien handlar om hur forskare vid Uppsala universitet, ledda av professor Åke Lundkvist, i en studie visade att ett särskilt snabbtest av antikroppsförekomst hade hög träffsäkerhet. Resultaten var de första i sitt slag och blev mycket uppmärksammade.
Men det ser ut att kunna finnas en allvarlig hake med studien. Två forskare som själva står som medförfattare flaggar nu för att nödvändiga etiska tillstånd kan saknas, och att de därmed själva kan ha brutit mot etiklagen. De hävdar också att det här ska ha försökt tystas ned.
Det skriver de två forskarnas chef, Eva Lindberg professor och prefekt vid Institutionen för medicinska vetenskaper, i en anmälan till Uppsala universitets rektor. Nu ska rektor ta beslut om ärendet ska tas upp av Uppsala universitets nämnd för utredning av avvikelse från god forskningssed.
– Det här är ett besvärligt ärende med en hel del oklarheter i, därför vill vi få det prövat, säger Eva Lindberg.
Den ena av de två forskarna är Erik Salaneck, infektionsläkare och docent, uppmärksammad senast för en studie om hur coronaviruset sprider sig i luften. Han har avböjt att kommentera under utredningen. Men i anmälan uppger Erik Salaneck och hans kollega att de blivit förda bakom ljuset kring syftet med prover de tagit på vårdpersonal med hjälp av snabbtestet, och även på patienter. De uppger att de trott att det endast handlade om klinisk användning och metodutveckling, medan det i själva verket visat sig handla om datainsamling till en vetenskaplig studie.
Studien publicerades i april i en vetenskaplig tidskrift med Åke Lundkvist som huvudförfattare. Han har varit mycket uppmärksammad i nyhetsmedia och fackpress för sin forskning kring covid-19. Han är också en av de forskare som i debattartiklar ifrågasatt Folkhälsomyndigheten. Åke Lundkvist utreds sedan tidigare av åklagare för en studie av antikroppsförekomst bland befolkningen, som visat sig sakna etiskt tillstånd. I den studien användes just det nu återaktualiserade snabbtestet vid provtagningen.
All forskning som innebär provtagning på människa kräver enligt lag ett etiskt tillstånd. Men enligt anmälan har Åke Lundkvist på de två forskarnas frågor svarat att något etiskt tillstånd inte behövdes för snabbteststudien eftersom alla uppgifter var anonyma och det handlade om metodutveckling.
Åke Lundkvist ska också ha låtit bli att svara på Erik Salanecks frågor om den fullständiga data som studiens resultat grundar sig på. I stället anklagas Åke Lundkvist i anmälan för att ha försökt tysta Erik Salaneck genom att han "förbjudits tala med andra medförfattare om detta".
Först i oktober fick Erik Salaneck klart för sig hur dataunderlaget såg ut, vilket stärkte hans misstankar om att allt inte gått rätt till. Det blev då uppenbart att de två forskarna och Åke Lundkvist inte var överens om behovet av att utreda, förklarar de i anmälan.
Enligt anmälan har de två forskarna begärt att manuset skulle dras tillbaka och att en ansökan till etikprövningsnämnden skulle göras, vilket Åke Lundkvist ska ha sagt nej till.
UNT har sökt Åke Lundkvist som inte gått att nå.
Eva Lindberg som skrivit anmälan säger att syftet inte är att "sätta dit någon".
– Det är viktigt att se det positiva, att det görs covidforskning och att det går snabbt. Frågan är om det gått för snabbt nu, säger hon.