Kurt Bratteby på Svenska institutet är förvånad över att de utländska studenterna drar in så pass mycket till svensk ekonomi.
Enligt Svenska institutets beräkningar drar de internationella studenterna in mellan 3,5 till fyra miljarder kronor per år. Utbildningssektorn utgör därmed en betydande exportindustri för Sverige, vilket kan jämföras med musikindustrin som drog in 2,7 miljarder kronor under 2019.
– Studenterna höjer kvaliteten på utbildningarna genom erfarenhetsutbyte och nya perspektiv. De som stannar efter examen bidrar dessutom med kvalificerad arbetskraft och minskad kompetensbrist, säger Kurt Bratteby som är chef för avdelningen för internationella relationer på Svenska institutet.
En som har valt att komma till Sverige och studera är 27-åriga Favour Nzekwe från Nigeria. Hon har precis läst klart första året på sin tvååriga mastersutbildning i biokemi vid Uppsala universitet. Hon bor i Storvreta med man och två barn. Sverige blev förstahandsvalet framför Kanada och Schweiz eftersom Sverige gynnar barnen.
– När jag ansökte om uppehållstillstånd så kunde jag lägga till dem i min ansökan direkt. I andra länder är det mer komplicerat, säger hon.
Kurt Bratteby tror att många internationella studenter betraktar den svenska samhällsmodellen som attraktiv och att Sverige anses som ett tolerant och öppet land.
– Utbildningarna är också av hög kvalitet och många mastersprogram är på engelska.
Även Favour Nzekwe lyfter språket som en viktig faktor till valet av Sverige.
– 90 procent av svenskarna pratar engelska, det är en stor anledning till att jag valde Sverige.
De studenter som drar in mest till det svenska systemet är de som har gjort ett aktivt val att studera i Sverige och som har sitt ursprung utanför EU/EES, likt Favour Nzekwe. De är nämligen skyldiga att betala terminsavgifter ur egen ficka. Under 2016 låg de på 129 000 kronor per år.
– Det är tufft. Min man jobbar som lokalvårdare och hjälper mig med försörjningen, säger hon.
Efter examen planerar hon att doktorera och är därefter öppen för att antingen stanna inom akademin eller arbeta inom offentlig eller privat sektor. Hon kan tänka sig att göra det i Sverige, men det finns saker som hon tycker kan bli bättre.
– Det krävs att man pratar flytande svenska på de flesta jobb. Det är svårt att leva upp till. Det vore bättre om människor kunde få en chans att lära sig språket genom att klara det halvdant i början – så att man har en chans att lära sig, säger hon.
Hon har sökt flera sommarjobb, inom allt från städ, hotell och kafé till kvalificerade jobb inom läkemedelsbranchen. Men hon har inte fått något. Hon sökte för sent, och hon kan bara prata lite svenska.
Hon tror att fler hade valt Sverige som studieland om det hade funnits ett system med möjlighet till lån för studieavgifter, som i Kanada. I Sverige är det förskottsbetalning som gäller.
Favour Nzekwe önskar också att hon hade möjligheten att jobba under utbildningen.
– Mastern är på hundra procent, och det finns inte möjlighet att göra saker vid sidan om. I andra länder finns det utrymme att arbeta 15 timmar i veckan för att dra in extrapengar.
På utbildningen är det många som kommer från andra länder.
– Främst från EU, men även Pakistan, Indien, Kina och Afrika. De kan tänka sig att stanna i Sverige men tycker att det är svårt med språket. Om företagen sänkte kraven skulle fler komma hit och stanna. Det tar tid att känna sig riktigt involverad här, säger hon.