Utländska doktorander utnyttjas som billig arbetskraft

Svenska universitet är skyldiga att se till att alla doktorander får tillräcklig finansiering under forskarutbildningen, i form av lön, utbildningsbidrag eller stipendier. Men enligt Per Löwdin så struntar vissa institutioner i de här reglerna.
Även svenska doktorander uppges ha blivit dåligt behandlade, men det är framför allt utländska doktorander som hamnar i de här situationerna.
- Det är främst inom experimentella områden som det här förekommer. Det är vanligare i den typ av ämnen som inte kräver att man talar svenska, säger Lina Nordquist som är ordförande i Uppsala studentkårs doktorandnämnd.
Enligt Per Löwdin är ett problem att universiteten inte har översatt regelverken till engelska i tillräcklig utsträckning.
- Ofta kan de utländska doktoranderna helt enkelt inte reglerna, säger han.
Många utländska doktorander vågar inte klaga på sin situation eftersom de är rädda för att bli utvisade ur landet.

Skuggdoktorander
- Förlorar de sina tjänster som doktorander förlorar de sitt jobb, sin framtid och sin bostad. Alternativet att få ett annat jobb finns ofta inte. Det är antingen det här, eller att åka hem, säger Lina Nordquist.
Georg Stenborg, vice ordförande i doktorandnämnden, berättar om hur personer under liknande omständigheter tillåts bedriva forskarstudier trots att de inte blivit antagna till forskarutbildningen.
- De här skuggdoktoranderna utnyttjas som en blandning av doktorander, labbassistenter och grundutbildningsstudenter. Men de är egentligen inte anställda som något av dem. De bedriver forskning, men har inte status som forskare, säger han.
De så kallade skuggdoktorandernas forskning finansieras vanligtvis enbart med stipendier. Något som kraftigt begränsar deras rättigheter.
- När deras enda inkomstkälla är stipendier har de ingen sjukförsäkring och inte tillgång till några sociala skyddsnät. De har inte råd att skaffa barn, och de kan inte förhandla om lönen, för de har ju i egentlig mening inget jobb, säger Lina Nordquist.
- Det här är också ett sätt att kunna testa de blivande doktoranderna innan man binder upp dem. På så vis sparar man pengar, fortsätter hon.

Hindrar andra
Att skuggdoktorander arbetar som forskare utan att vara antagna är också ett hinder för andra personer som vill doktorera.
- Doktorandtjänsterna går ju till någon som redan arbetat med projektet i två år, i stället för att utlysas först så att fler får chansen att söka på samma villkor, säger Lina Nordquist.
Ekot rapporterade i går om en asiatisk student på Karolinska institutet som tvingades arbeta i ett halvår för 8 000 kronor.

FAKTA

En skuggdoktorand saknar rättigheter
En person som bedriver forskarstudier utan att vara antagen till forskarutbildningen kallas skuggdoktorand. Forskningen finansieras genom exempelvis stipendier. Att medvetet skjuta upp antagningen kan vara ett sätt att spara på institutionens resurser, men det finns inget regelverk som säkerställer skuggdoktorandens rättigheter. Inom Uppsala universitet diskuteras åtgärder för att komma till rätta med problemet.