Utländsk arbetskraft utnyttjas
Utländsk personal vid Uppsala universitet ska av sin professor ha tvingats arbeta tio timmar per dag och på helger. Personerna har avlönats med stipendier och saknat all anställningstrygghet. En av personerna har nu anmält Uppsala universitet till Högskoleverket.
Anmälaren trodde att han skulle bli antagen som doktorand vid Institutionen för bioorganisk kemi, men "förhållanden var inte alls som annonserat", skriver han i anmälan. Väl i Uppsala krävdes mångårigt laboratoriearbete och publicerande av flera artiklar innan en plats på forskarutbildningen kunde bli aktuell.
- Det här fenomenet kallas skuggdoktorander och ska inte förekomma, säger Ellenor Olsson, anmälarens kontaktperson som var ordförande i fakultetens doktorandråd när missförhållandena uppdagades.
Inga rättigheter
En skuggdoktorand avlönas med stipendier men är varken anställd som forskare eller antagen som student. De gör en doktorands arbete, men syns inte i några system och saknar anställningstrygghet och rätt till sjukersättning och föräldrapenning.
Anmälaren är inte den enda som utnyttjats vid institutionen. I våras agerade fakultetsledningen och såg till att utländsk personal som avlönats med stipendier under vad som kallades en prövotid antogs till en forskarutbildning. Den som haft längst prövotid hade arbetat i över två år, enligt uppgift till UNT.
- Det finns ingen prövotid i Sverige, antingen är man doktorand eller student. De antogs för att komma in i det systemet, säger Marita Wigren-Svensson, som utreder anmälan på Uppsala universitet.
Inte råd?
Men alla antogs inte som doktorander. Anmälaren saknade tillräckliga meriter och fick börja en masterutbildning, uppger universitetet.
- Men jag tror att institutionen inte hade råd att anta så många nya doktorander på en gång. Därför placerades några på högre grundutbildning i stället, säger Ellenor Olsson.
Den aktuella professorn vid Institutionen för bioorganisk kemi, Jyoti Chattopadhyaya, skriver i en e-post till UNT att hans forskare lägger ned så mycket tid på sin forskning som de anser vara nödvändigt för att bli bäst i världen.
- Att vara världsbäst är det enda som garanterar forskningsanslag. Alla kämpar för att vinna här, och jag hoppas att det inte är brottsligt, säger Jyoti Chattopadhyaya.
I dag inte finns några forskare vid institutionen som verkar under en prövotid, påpekar han.
Ringde och kollade
9 000 kronor skattefritt i månaden är lägre än vad de lägst betalda doktoranderna får vid Uppsala universitet. Doktorandernas inkomst stiger dessutom med åren.
- Och vi har fått tips om att arbetsförhållanden inte varit de bästa. Professorn har krävt att man ska arbeta tio, elva timmar om dagen och vara på arbetet även under helgerna. Enligt uppgift ringde han till laboratoriet för att kolla, säger Ellenor Olsson.
Alla detaljer inte är utredda, men det är ändå klart att institutionen begått allvarliga fel, menar universitetsföreträdare.
- Det här är ett flagrant exempel på hur det inte får gå till, säger Marita Wigren-Svensson.
- Sådant här ska inte ske, vi ska inte ha några skuggdoktorander, säger Per Abrahamsson, universitetsjurist.
Fakta: Så här såg professor Jyoti Chattopadhyayas krav för antagning till forskarutbildningen ut, enligt ett internt e-brev från professorn, daterat 21 oktober 2005.
* Det som avgör om och när man antas som doktorand är inte hur länge man verkat vid institutionen, eller vems tur det är sett till när man kom dit, utan hur duktig man är som gästforskare.
* Hur duktig man är ska man visa genom att publicera minst en artikel där man är förstanamn, och helst några där man står som andra och tredjeförfattare.
* Genom att lyckas med publikationerna har men gett positiva indikationer på sin lämplighet för en framtida doktorsexamen, och man kommer att finnas med för vidare diskussion.
Men forskarstudier får ej påbörjas före formell antagning, och skuggdoktorander är inte tillåtna vid Uppsala universitet. Begreppet skuggdoktorand kom efter 1998 års doktorandreform. Enligt den ska institutionen garantera försörjning för fyra års forskarstudier. Att då vänta med antagning och ge tillfälliga stipendier blev ett sätt att tänja på institutionens resurser. Det skriver tekniskt-naturvetenskapliga fakulteten på sin hemsida.
Så jobbar vi med nyheter