Utlandsfödda nobbas på arbetsmarknaden

Ända sedan Cemile Bahceci kom till Sverige för 27 år har hon arbetat som undersköterska. När hon för några år sedan bestämde sig för att byta bana och satsa på it-branschen i stället var hon säker på att det skulle vara lätt att få jobb i en bransch där det finns ett stort behov av kompetent personal. Men trots att hon utbildade sig till nätverkstekniker och it-supporttekniker samt läste en högskoleutbildning i systemvetenskap var intresset för hennes tjänster svalt. I många fall blev hon inte ens kallad till intervju.
– Jag sökte bokstavligen tusentals jobb och kom ingen vart så till slut bestämde jag mig för att använda den svenska formen av mitt förnamn när jag sökte. Då fick jag plötsligt komma på intervjuer. Men så fort de såg mig och insåg att jag inte kommer från Sverige tackade de nej, berättar Cemile Bahceci.

Cemile Bahceci är långt ifrån ensam om sina upplevelser som arbetssökande och utlandsfödd svensk. En studie från Linnéuniversitet som gjordes 2006 visar att det är 50 procent mindre sannolikt att en person med arabiskt klingande namn blir kallad till en intervju än en person med ett svenskt klingande namn. Dan-Olof Rooth, professor vid Linnéuniversitetet, berättar att de i studien skickade flera ansökningar med likvärdiga meriter till företag som sökte personal.
– Det vi fann var att om den sökande hette till exempel Erik så blev de kallade till intervju 3 gånger av 10. Om de hette Mohammed blev de kallade 2 gånger av 10. Det handlar om en form av etnisk diskriminering, säger Dan-Olof Rooth.

Resultatet bekräftas bland annat av en liknande studie med liknande resultat som genomfördes samma år av FN-organet International Labour Organization. Andra studier på samma ämne har visat att arbetslösheten är högre hos utlandsfödda trots att deras arbetsvilja är högre än svenskfödda svenskars. Och att inkomstökningen över tid är mindre för de med utländskt klingande namn. Sonya Aho, pressekreterare vid diskrimineringsombudsmannen, berättar att man hos DO har sett en ökning av anmälningar om etnisk diskriminering under de senaste åren.
– Det är tydligt att det finns ett strukturellt mönster där utlandsfödda svenskars meriter värderas lägre eller där de helt enkelt väljs bort av andra skäl, säger hon.

Trots att utbildningsnivån bland utlandsfödda svenskar och de som kommer till Sverige som flyktingar faktiskt har ökat under de senaste årtiondena har deras situation på arbetsmarknaden inte förbättrats. Enligt Olof Åslund, professor vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, är det ett problem som kommer att ta lång tid att lösa.
– Det är en mångfacetterad fråga där det är viktigt att inte klumpa ihop alla utlandsfödda i en grupp. Om man varken kan skriva eller läsa är problemet ett annat än om man kommer hit med en universitetsexamen. Men det är också tydligt att etnisk diskriminering är en betydande faktor eftersom det är svårare för utlandsfödda att få jobb, säger Olof Åslund.

Vad som ligger bakom den etniska diskrimineringen är svårare att svara på. Olof Åslund tycker att man ska vara försiktig med att prata om rasism som en ledande orsak.
– I många fall handlar det antagligen om någon form av rädsla för det okända. Man saknar kunskapen för att bedöma kompetensen hos en person med utländsk bakgrund. Det är lika mycket etnisk diskriminering men kanske inte rasism, säger Olof Åslund.
För Cemile Bahceci är det en klen tröst. Hon har fortfarande inget jobb och en studieskuld på hundratusentals kronor att betala.
– Jag blir så besviken och förbannad på att det ska vara så här. Tyvärr är det många, i samma sits som mig, som ger upp och tar ett jobb i restaurangbranschen istället. Men jag tänker inte ge upp, säger Cemila Bahceci.