Utbildningssystem ska likriktas i Europa
Ett europeiskt samarbete pågår för att få en gemensam standard på högskoleutbildningar. Det kan medföra ett förändrat utbildningssystem på svenska högskolor i framtiden. På måndagen hölls ett seminarium i Uppsala om den så kallade Bolognadeklarationen.
— Magisterexamen är ett år längre i många länder och där tas den svenska inte på allvar, sade David Samuelsson, planeringschef på Utbildningsdepartementet.
Per Bill, moderaternas talesman i högre utbildning och forskning, undrade hur man ska hinna med en doktorsavhandling på tre år. Han var också kritisk till att lägga ytterligare ett år på magisterutbildningen.
— Det kan devalvera grundutbildningen.
Sverige är ett av 33 länder som skrivit på Bolognadeklarationen (se faktaruta). Den går ut på att bryta ner hindren för studenter, och i förlängningen arbetskraft, att röra sig mellan länderna i Europa. För att utbildningarna ska vara likvärdiga krävs bland annat gemensamt poängsystem och examenssystem.
Flera på seminariet konstaterade att det behövs fler perspektiv och en vidare debatt om konsekvenserna av Bolognadeklarationen.
Thomas Laurell, avgående ordförande i SACO:s studentråd, är positiv till samarbetet.
— Det är absolut nödvändigt i en internationaliserad värld. Vi måste se till att utbildningarna håller samma mått och locka hit fler akademiker, sade han.
Anders Björnsson, chefredaktör för Dagens Forskning, ifrågasatte om all rörlighet är bra och syftade bland annat på forskarflykt från Sverige. Han kallade också internationaliseringen för anglosaxifiering, eftersom de engelskspråkiga länderna är så dominerande.
Så jobbar vi med nyheter