Det visar forskare vid bland annat Stockholms universitet och Uppsala universitet i en internationell studie, som publiceras i den välrenommerade biologitidskriften Current Biology.
– Vår studie ger det hittills starkaste belägget för hypotesen att Kanarieöarnas första invånare kom från Nordafrika. Av nu levande folkgrupper är berberna den som är genetiskt mest lik guancherna, säger forskaren Torsten Günther vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet.
Forskarna har med avancerad genteknik analyserat uppbyggnaden av bevarat dna i benrester från elva guancherkvinnor och -män som levde på Gran Canaria eller Teneriffa på 600- till 1000-talet, vilket är flera hundra år innan europeiska kolonisatörer, främst spanjorer, kom till ögruppen på 1400-talet.
– Till skillnad från ett par tidigare studier av sådana kvarlevor har vi även lyckats analysera en stor mängd dna utanför de så kallade mitokondrierna och könskromosomerna. Tack vare detta kan vi vid jämförelser med nutida och forntida folkgrupper dra mycket säkrare slutsatser än vad som hittills varit möjligt, säger Torsten Günther.
När spanjorerna började inrätta sitt styre på Kanarieöarna mötte de en urbefolkning som enbart använde stenredskap, med höll sig med tamboskap i form av getter och en del grisar, och odlade grödor.
– Intressant i det sammanhanget är att en mindre del av guanchernas dna pekar på släktskap med människorna som flera tusen år tidigare hade spridit jordbruket till den iberiska halvön. En del av dessa stenåldersbönder fortsatte kanske färden över Medelhavet och fick barn med redan bofasta nordafrikaner, säger Torsten Günther.
Spanjorerna beskrev guancherna som högresta, ljushyllta, muskulösa och påfallande ofta blonda, en beskrivning av egenskaper som också är ganska vanliga bland nutida berbiska folkgrupper i Nordafrika.
Enligt forskarnas analys av genvarianter som bestämmer sådana egenskaper kan guancherna i deras studie visserligen ha varit ljushyllta, men inte blonda och blåögda, utan mörkhåriga och brunögda. Dessutom var de laktosintoleranta, vilket innebär att de inte tålt att dricka mjölken från sina getter.
– Man bör dock betona att bara några få individer hade tillräckligt mycket välbevarat dna för att kunna uttala sig om sådana egenskaper, säger Torsten Günther.
Till skillnad från till exempel Nordamerikas indianer, Australiens aboriginer, Nya Zeelands maorier eller Nordens samer finns guancherna inte längre kvar som folkgrupp. Men trots att Kanarieöarnas kolonisatörer bedrev en omfattande slakt på dess urinvånare, i synnerhet männen, lyckades de inte utrota dem helt.
– Vår analyser pekar på att uppemot en tredjedel av nutida kanariers arvsmassa är ett arv från öarnas ursprungsbefolkning. Åtminstone en del guancher måste alltså ha överlevt och fått barn med kolonisatörerna, säger Torsten Günther.