De allra flesta har redan nytta av LED-dioder i sin vardag, men hur många skulle före tillkännagivandet av årets Nobelpris i fysik ha klarat att svara Isamu Akasaki, Hiroshi Samano och Shuji Nakamura på frågan om vilka som uppfunnit dem? Jag hade det definitivt inte. Ändå är det en uppfinning som, med Kungliga vetenskapsakademins ord, "förändrat belysningstekniken från grunden".
Bland allmänheten i stort känner många till namnet på och har läst böcker av åtminstone några litteraturpristagare, men hur många kan räkna upp namnen på fler fysikpristagare än Wilhelm Konrad Röntgen och Albert Einstein? Nobelpris i fysik leder sällan till något bestående omfattande kändisskap, men upptäckterna som belönas har ofta ytterst vittgående effekter för samhällets utveckling. 1956 års fysikpris till exempel gick till uppfinnarna av transistorn, utan vilken dagens it-samhälle hade varit omöjligt. Men jag törs utlova en trisslott till den första som ringer mig och, utan att först söka svaret på Google, klarar namnen på de tre pristagarna.
Många ser tillkännagivandet av vilka som tilldelas vetenskapspriserna som en rätt trist upptakt inför, som de tycker, det mest intressanta Nobelpriset – litteraturpriset – och ser fram emot att snarast läsa något som hen skrivit. Kanske gör de det i skenet av en LED-lampa, både i år, nästa år och alla kommande år.
Akasaki, Amano och Nakamura möttes länge av misstro av fysikkolleger och först efter tusentals misslyckade försök lyckades de till sist konstruera fungerande blå LED-dioder. Ett citat av den franske fysikern och Nobelpristagaren Pierre Gilles de Gennes kan vara ett passande slut på den här krönikan: "Oavsett hur mycket resurser man satsat på stearinljus hade man aldrig kunnat upptäcka elektriciteten."