Hjärtsvikt kan orsakas av klaffsjukdom, både i form av läckage och förträngning. Blodet pumpas inte ut i kroppen i tillräcklig mängd utan rinner tillbaka in i hjärtat. Illustration: Kjell Larsson.
Det framgår av en studie bland drygt 47 000 medelålders och äldre kvinnor och män i Uppsala, Västmanlands och Örebro län.
– Det rör sig om tydliga, statistiskt säkerställda riskökningar, om än inte lika stora som för sådana välkända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som till exempel rökning eller högt blodtryck, säger forskaren Susanna Larsson vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet.
Alla deltagarna i studien hade besvarat en omfattande enkät kring sina matvanor, hälsa och livsstil i stort. En av frågorna gällde om de brukade känna stark ilska och i så fall hur ofta.
De allra flesta svarade att de sällan eller aldrig kände stark ilska. Var elfte, nio procent, uppgav att de gjorde det en gång i veckan eller oftare, ibland till och med flera gånger dagligen.
Deltagarna var hjärtfriska när de besvarade enkäten, men under de upp till nio år som de har följts upp sedan dess insjuknade nästan var fjärde i någon hjärt-kärlsjukdom.
När forskarna analyserade vilka som hade insjuknat fann de att hjärtsvikt och rytmrubbningen förmaksflimmer var betydligt vanligare bland dem som uppgett att de ofta kände stark ilska än bland dem som sällan eller aldrig gjorde det.
– Sambandet mellan frekvent ilska och ökad risk för hjärtsvikt var starkare för män än för kvinnor och allra mest uttalat för deltagare med diabetes, säger Susanna Larsson.
Även dödligheten i någon hjärt-kärlsjukdom var, oberoende av kön, förhöjd bland de ofta ilskna deltagarna.
De flesta studier som gjorts kring ilska och hjärt-kärlsjuklighet har undersökt om enskilda utbrott av ilska kan utlösa en hjärtinfarkt eller livshotande så kallat förmaksflimmer. Bara några få, varav ingen med tillnärmelsevis så många deltagare som den nya studien, har undersökt samband mellan upprepad stark ilska och hjärt-kärlsjuklighet.
I stort överensstämmer våra resultat med dessa tidigare studier. I en av dem fann forskarna dock ingen säkerställt samband mellan frekvent ilska och förhöjd risk för hjärtsvikt, men det kan bero på att den studien var betydligt mindre än vår och hade få fall av hjärtsvikt, säger Susanna Larsson.
Forskarna framhåller att en så kallad epidemiologisk studie som denna inte kan bevisa att sambanden mellan å ena sidan frekvent stark ilska, å andra sidan vissa hjärtsjukdomar och död i någon hjärtkärlsjukdom är verkliga orsakssamband.
– Det finns dock flera biologiskt rimliga förklaringar till varför frekvent stark ilska skulle kunna få negativa effekter på hjärtat, till exempel genom att gång på gång leda till att blodtrycket och pulsen skjuter i höjden och halten av stresshormonet kortisol stiger till höga nivåer, säger Susanna Larsson.
Rökstopp, blodtryckssänkande behandling och kolesterolsänkande mediciner kan användas för att få bukt med tre välkända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Men vad kan personer som ofta känner stark ilska göra för att bemästra den?
– Att få bukt med sin ilska är inte så lätt men man får öva att lugna ner sig och ta itu med ilskan på ett sansat sätt. Finns det en bakomliggande orsak till ilskan som till exempel ångest eller depression är det den som man bör ta itu med. Eller så får man ge utlopp för sin ilska genom en snabb löprunda eller boxningssäck, säger Susanna Larsson.
Fotnot: Studien finns publicerad i medicintidskriften European Heart Journal Open.