Inte bara vad vi äter, utan när vi äter kan vara faktorer som påverkar risken för cancer, enligt Uppsalaforskarna. Foto: Anders Wiklund / TT
Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, som har undersökt måltidsvanorna och cancerdödligheten hos nära 1 000 äldre män i Uppsala.
– Våra resultat ger ytterligare stöd för att själva tajmingen av måltiderna kan vara en av de viktigaste faktorerna som går att påverka när det gäller risken för att avlida i cancer, säger Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
I samband med att deltagarna i studien genomgick en stor hälsokontroll vid 71 års ålder förde de också under en vecka dagbok över när, vad och hur mycket de åt och drack.
– Kvaliteten på matdagböcker varierade dock och i rätt många fall har vi bedömt dem som otillförlitliga, oftast därför att mängden mat och dryck som männen angivit inte på långt när skulle kunna ha täckt deras energibehov, säger Christian Benedict.
Efter att ha gjort hälsokontrollen och fyllt i matdagböckerna följdes männen upp under i medeltal nära 15 år. Under den tiden dog var femte man i någon cancersjukdom.
När forskarna utifrån uppgifterna i de matdagböcker som bedömdes som tillförlitliga analyserade eventuella samband mellan männens matvanor och senare död i cancer var det framför allt två resultat som sticker ut:
• Män som begränsade tiden från den första till den sista måltiden under dagen till cirka 11 timmar hade bara hälften så hög dödlighet i cancer jämfört med män som sträckte ut ”tidsfönstret” för måltiderna till cirka 13 timmar.
• Död i cancer var också betydligt mindre vanligt bland män som åt sina måltider vid nästan samma tidpunkter så gott som varje dag jämfört med män som hade oregelbundna mattider.
Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Så kallade epidemiologiska studier som denna kan inte bevisa att de uppmätta sambanden innebär att måltider under mer än hälften av dygnet och oregelbundna mattider orsakar död i cancer.
– De kan dock inte förklaras av att riskfaktorer för cancer som att äta ohälsosam mat och rökning skulle ha varit vanligare bland män som spred ut måltiderna över en större del av dygnet och åt på oregelbundna tider. Det var de inte, säger Christian Benedict.
Enligt forskarna finns flera tänkbara förklaringar till att fasta under några timmar utöver dem man sover och regelbundna ättider skulle kunna motverka cancer.
– En är att tiden utan mattillförsel ger friska celler mer tid att reparera skador, en annan att den sänker halterna av ett tillväxtämne som kan stimulera cancerceller. I djurförsök har oregelbundna mattider visats orsaka ett slags jetlag i ämnesomsättningen som sänkt motståndskraften mot cancer, säger Christian Benedict.
Finns det skäl för Folkhälsomyndigheten eller Livsmedelsverket att rekommendera fasta under minst 13 av dygnets 24 timmar och regelbundna mattider för att minska risken för att insjukna och dö i cancer?
– Nej, inte förrän utvidgade studier och som även omfattar kvinnor och yngre åldersgrupper har visat liknande resultat som vår. När det gäller kvinnor har en tidigare studie pekat på att ett smalare tidsfönster för måltiderna sänker risken för återfall i bröstcancer, säger Christian Benedict.
Hur äter du själv?
– Redan innan vi gjorde den här studien nästan alltid mellan klockan 8 och 18 och på regelbundna tider. Den måltidsordningen passar min mage bäst, säger Christian Benedict.
Fotnot: Den nya studien är publicerad i tidskriften Frontiers of nutrition.