Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens immunförsvar angriper sig själv och förstör friska celler. När det gäller diabetes är det de insulinproducerande betacellerna som blir förstörda av immunförsvaret. Varför man får diabetes är fortfarande okänt, och inget botemedel finns, men ny forskning vid Uppsala universitet kan vara en lösning på spåren.
Svaret ligger hos interleukin-35 (IL-35) – proteiner som produceras av immunförsvaret. Det är immunreglerande T-celler som producerar IL-35 och ser till att upprätthålla immunsystemet i hela kroppen, men forskarna har sett att det hos personer med diabetes inte produceras tillräckligt mycket.
– Man kan säga att hos personer med typ 1-diabetes omvandlas de immunreglerande T-cellerna från goda till onda. De ändrar sin funktion genom att producera proinflammatoriska destruktiva proteiner istället för antiinflammatoriska proteiner så som IL-35, säger studiens huvudförfattare Kailash Singh, doktorand vid institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.
Studien som Uppsalaforskarna genomfört gick ut på att framkalla typ 1-diabetes hos möss och sedan injicera dem med IL-35. Resultatet blev att de immunreglerande T-cellerna fick sin funktion tillbaka och började bete sig normalt igen. Mössens diabetes gick tillbaka och deras blodsockervärden blev normala. Anmärkningsvärt var också att när man slutade med injektionerna efter åtta dagar kom diabetesen inte tillbaka. Forskarna hoppas att samma metod ska kunna användas på människor med typ 1-diabetes, men först måste fler tester göras för att utesluta biverkningar.
– Eftersom det är immunförsvaret som orsakar att man förlorar de insulinbildande cellerna måste man hitta immundämpande medicin som inte påverkar resten av immunsystemet, och det är där svårigheten ligger. Vi måste undersöka hur de andra immuncellerna reagerar och kolla om det här kan ha oönskade effekter, säger Stellan Sandler, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet som lett forskargruppen.
Även om gruppen ser resultaten som både spännande och lovande för ett framtida botemedel, är det verkliga målet enligt Stellan Sandler att förhindra att typ 1-diabetes över huvud taget uppstår. Och dit är det långt kvar.
– Det är en process som inte märks av med fysiska symptom förrän 90 procent av betacellerna är borta. Att hitta markörer för sjukdomen i förväg är svårt och vi känner heller inte till den utlösande faktorn, säger han.
Studien publiceras i tidskriften Scientific Reports och kan läsas i sin helhet här