Professor Karl Michaëlsson vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.
Det visar en studie bland 79 000 medelålders och äldre kvinnor och män i Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Studien publiceras i den välrenommerade medicintidskriften PLOS Medicine.
– Våra resultat talar för att det faktiskt är viktigare att lägga fokus på sunda matvanor än på viktnedgång för att minska risken för förtida död hos feta personer, säger professor Karl Michaëlsson vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.
Många tidigare studier har visat att det är betydligt vanligare att feta kvinnor och män dör i förtid än att personer med normala BMI-värden gör det. En internationell jättestudie beräknade nyligen att fetma varje år orsakar fyra miljoner förtida dödsfall i världen.
– Ingen före oss har dock undersökt om hälsosamma matvanor, som till exempel så kallad Medelhavskost, kan modifiera överrisken för förtida död hos feta personer, säger Karl Michaëlsson.
Alla kvinnor och män i studien hade i utgångsläget besvarat en omfattande livsstilsenkät, som bland annat innehöll ett 100-tal frågor om deras mat- och dryckesvanor. Utifrån svaren konstruerade forskarna ett speciellt index för om de enskilda deltagarnas matvanor hade låg, medelhög eller hög överensstämmelse med så kallade Medelhavskost.
Högst överensstämmelse med Medelhavskosten hade de som åt förhållandevis mycket frukt och grönt, baljväxter, nötter, fullkornsprodukter, fermenterade mjölkprodukter och fisk, använda olivolja i matlagningen och höll nere på konsumtionen av rött kött.
– Observera att deltagarna inte medvetet behöver ha valt en viss diet. De som åt mest ”medelhavslikt” kan ha gjort det utan att ens ha hört talas om detta kostmönster, säger Karl Michaëlsson.
Under de upp till 21 år som gått sedan deltagarna besvarade enkäten dog drygt 30 000, 38 procent, av dem. När forskarna närmare granskade matvanorna och BMI-värden hos deltagarna som avlidit och de som fortfarande levde påvisade de flera tidigare inte kända samband.
För dem som hade ”medelhavslika” matvanor fanns inga skillnader i dödlighet mellan normalviktiga och feta personer, dvs de som hade ett BMI-värde på 30 eller högre.
– Fastän vi förväntat oss att medelhavslika matvanor skulle sänka överrisken för förtida död hos feta personer var sänkningen överraskande stor. Feta personer med medelhavslika matvanor hade dock fortfarande en måttligt ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar, säger Karl Michaëlson.
Allra lägst var dödlighet under uppföljningsperioden för kvinnor och män med BMI-värden kring 27, dvs med lätt övervikt, som hade ”medelhavslika” matvanor.
– Det ligger i linje med flera tidigare studier, som pekat på att det åtminstone på äldre dar kan vara bra att kroppen har en liten extra fettreserv, säger Karl Michaëlsson.
Bland normalviktiga personer som åt minst i linje med Medelhavskosten var dödligheten till och med högre än för feta personer som hade mest ”medelhavslika” matvanor.
– Det verkar alltså inte som om man fullt ut kan kompensera för dåliga matvanor genom att hålla normalvikt, säger Karl Michaëlsson.
Forskarna betonar att en enda studie som denna inte kan bevisa ett direkt orsakssamband mellan medelhavslika matvanor och sänkt dödlighet inom alla viktklasser.
– Våra resultat bör bekräftas av andra forskare i fler studier innan de ligger till grund för några nya hälsorekommendationer, säger Karl Michaëlsson.