Flynn Smedman har alltid tyckt om att vara i skogen och se alla växter, djur och kryp. "Inget av det kommer att finnas kvar, som det ser ut nu, om klimatet fortsätter förändras. Allt hänger ihop."
När Flynn Smedman var liten fascinerades han av djur och natur. I skogen kunde han själv studera myllret av märkliga småkryp som levde i mossan. I dag är han en av nästan 600 unga som genom nätverket Aurora stämmer staten för att inte agera tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna.
Allt börjar och slutar egentligen med småkrypen i mossan, menar han. När han såg kopplingen mellan utsläppen och möjligheterna att bevara djuren och växterna han såg i naturen, blev han engagerad.
– Man kan se det ur ett mänskligt perspektiv. Alla bryr vi oss om vår omgivning, människor och natur. Om man vågar ta in hur mycket som står på spel, då kommer man också bli engagerad, säger han.
Föreningen menar att svenska staten kränker deras mänskliga rättigheter genom att inte agera tillräckligt mot klimatförändringarna.
Så här långt har de redan vunnit ett delmål, då tingsrätten bestämt att saken överhuvudtaget kan prövas i domstol.
Grunden till stämningen är en stigande frustration över att samhället och staten inte tar ett kollektivt ansvar för det som händer och något som krävs menar ungdomarna i Aurora, för att få till verklig, storskalig förändring. Alltför länge har klimatfrågan utmålats som den enskildes ansvar.
– Vi behöver hjälp från politikernas och statens håll att ändra i samhällssystemen och pusha oss enskilda individer att göra rätt. Det är så mycket där vi enskilda inte kan göra rätt val, säger han.
Därför har han också svårt för frågan "Vad kan du och jag göra för klimatet?".
– Om man vill ha en verklig förändring behövs en omställning av hela samhällsystemet. Därför behövs riktlinjer från statligt håll.
"Att ställa sig frågan 'var står jag', 'vad bryr jag mig om' och 'vad skulle jag kunna göra – på riktigt' är ett första steg för den som vill bidra", säger Flynn Smedman, aktiv i Aurora.
Ungdomarna spelar ett högt spel, för om de förlorar blir de tvungna att betala även statens kostnader för rättegången, vilket kan handla om miljontals kronor.
Att faktiskt stämma staten började med en diskussion om vilka rättigheter barn egentligen har, till exempel genom FN:s barnkonvention och liknande, eftersom det är dagens barn och unga som framförallt påverkas av klimatförändringarna.
– Om de här målen finns, vad är staten juridiskt sett skyldig att göra? Vi tyckte det var otydligt. Då tänkte vi att vi kunde ställa de kraven.
Inom tre månader ska nu staten, genom Justitiekanslern, ge sitt svar. Därefter avgör domstolen vem som har rätt.
"Naturen som vi känner den kommer inte finnas kvar. Den tanken förföljer mig", säger Flynn Smedman.
Artikeln har korrigerats.