Uppsalaskolor rättar till brister

- Det som står i Skolinspektionens rapport är ingen överraskning för oss. Och det hade säkert sett ut likadant här om en Uppsalaskola hade varit med i granskningen, säger Karin Stacksteg, utvecklingsledare för grundskolan.

I Skolinspektionens granskning av 23 svenska grundskolor framkommer bland annat att undervisningen inte är tillräckligt varierad. Många elever får endast lära sig delar av vad som ingår i kursplanen. Flertalet elever vet inte vilket målet med deras undervisning är. Och betygen skiljer sig stort i förhållande till provresultat.
I Uppsala har kommunen sedan 2006 metodiskt arbetat för att förbättra elevernas matematikkunskaper.

Karin Stacksteg menar att en viktig orsak till att elevernas kunskap i ämnet har varit otillfredsställande är att många lärare saknar eller har en bristfällande utbildning i matematik.
- Vi har fler svenska- och SO-lärare än matematiklärare som undervisar upp till årskurs 6. Det beror mycket på att man i tidigare grundskolelärarutbildning 1-7 kunde välja inriktning sv-so eller ma-no. Många valde då bort matematiken, säger hon.

Uppsala kommuns satsningar har därför främst syftat till att förbättra lärarnas matematikkunskaper. Mellan 2006 och 2008 hölls ett flertal kommunala utbildningar för grundskolelärarna. Därefter kartlades kunskaperna i aritmetik, vilket följdes upp med ytterligare kurser.
- Lärarna har saknat tillräckliga kunskaper för att kunna bedriva en bra undervisning. När kunskaperna ökar hos våra lärare, då gör de det även hos våra elever, säger Karin Stacksteg.
För närvarande läser cirka 150 lärare en kommunal uppföljningskurs i geometri och mätning. Därutöver läser ett 50-tal lärare kurser på högskolenivå inom ramen för Skolverkets Lärarlyftet.

Hur har mottagandet varit från lärarna?
- En del lärare har tyckt att det varit jobbigt med kartläggningarna. Men vi kan inte förbättra utan att först kartlägga. Och jag tycker att det i stort har varit ett positivt mottagande. Man vill fortbilda sig för att göra ett ännu bättre jobb.

På Liljeforsskolan/Solskenet i Uppsala pågår ett annat matematikprojekt. I likhet med tre andra skolor i kommunen pågår där en satsning på geometri och mätning.
Med pengar från Skolverket ska ämnet sättas under lupp och undervisningen förbättras. En forskare från Göteborgs universitet deltar i projektet och undervisningen planeras och utvärderas löpande i dialog med forskaren.

Gunilla Essén, lärare för årskurs 3, har samlat sina elever för att tjuvstarta i ämnet när UNT kommer på besök. Hon vill höra vad barnen tänker på när de hör ordet geometri. Svaren kommer spontant, och om varandra: "Det är roligt!", "Geometri är former.", "...och klossar."
Intresse saknas inte i klassen. Och snart blir det överkurs, då Sandra Germundsson nämner hexagoner och pentagoner.
- Vi är precis i starten av det här projektet. Syftet är att få fram en pedagogisk planering som sedan ska kunna bli allmängiltig inom skolan och Uppsala kommun, berättar Gunilla Essén efter lektionen.

Hon berättar att hon själv brukar utgå från barnens förkunskaper och de begrepp de använder, för att sedan ta avstamp därifrån när hon undervisar.
- Jag vill att barnen ska förstå med språkets hjälp. Då kommer de att äga begreppen. Men det gäller att vi lägger oss på rätt nivå. Fast kommer ett begrepp som hexagon upp, då får man inte heller bara lämna det, säger hon.

Uppsalaskolor rättar till brister

Matematikundervisningen i grundskolan är bristfällig enligt en färsk rapport från Skolinspektionen. I Uppsala har problemet varit känt sedan länge, och kommunen arbetar med att rätta till bristerna.