Den rödgröna regeringen delar ut totalt 500 miljoner kronor till landets kommuner. Tanken med pengarna är att stödja insatser som gör att fler elever klarar grundskolan.
Uppsala får ett statsbidrag på 9,4 miljoner kronor och pengarna ska gå till nio kommunala grundskolor med högst andel elever som lämnar grundskolan med ofullständiga betyg.
– Syftet är att förbättra resultatet på skolor med svaga socioekonomiska förutsättningar och utjämna de skillnader som finns mellan olika skolor, säger Caroline Hoffstedt, (S) utbildningsnämndens ordförande.
LÄS MER: Så går det för Uppsalas elever
En viktig komponent för att nå bättre skolresultat är att individanpassa undervisningen, särskilt för elever med funktionsnedsättningar, särskilt begåvade elever och nyanlända elever, menar hon.
– Det är i mötet mellan elev och lärare som elever med behov av extra anpassningar kan gynnas, säger Caroline Hoffstedt.
Statsbidraget är inte riktat till något särskilt ändamål, enda kravet är att det ska öka andelen behöriga till gymnasiet. Uppsala väljer att satsa sex miljoner kronor av stödet till att köpa in fler digitala lärverktyg.
Men först ska skolledare och lärare på de aktuella skolorna få hjälp med att utveckla sin digitala kompetens. Det ska ske genom utbildningsinsatser och pedagogiska stödpersoner. En långsiktig plan ska också tas fram av varje skola för att fortsätta sprida arbetet till andra skolor i kommunen.
Resterande pengar, tre miljoner kronor, går till förbättrade språkkunskaper riktat mot nyanlända elever.
– Ett sätt att jobba med språket, särskilt när det gäller nyanlända, är just digitala verktyg. Det kan handla om att jobba med matten med hjälp av ljudfiler, bilder, talsyntes och olika spelappar, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör.
I potten till nyanlända elever läggs också resurser till att utveckla ett centralt kompetensteam som kan ge handledning i språkutvecklande arbetssätt på de aktuella skolorna.
Grundskolan i Uppsala omsätter två miljarder kronor per år. Statsbidraget på dryga nio miljoner kronor räcker i två år. En droppe i havet? Nej, Caroline Hoffstedt menar att detta är en satsning.
– Det här är en extra skjuts där vi har utarbetat ett konkret program för att fler ska bli behöriga till gymnasiet, säger hon.
Men oppositionen är kritisk. Christopher Lagerqvist (M), skolpolitisk talesperson för alliansen i Utbildningsnämnden, menar att det är arbetsformerna i skolan som måste förbättras.
– Alliansen är inte emot digitala läromedel, men det är ingen universallösning. Det vi saknar i dag är djupinlärning, eftertanke och att nöta in kunskap. De arbetsformerna saknas och är de enda som visat sig effektiva för att höja eleversultat, inte att hälla mer pengar på problemet , säger han.