Nordkorea visar under firandet av Kim Il Sungs 105:e födelsedag upp missiler som kan ta kärnvapen till USA. Kärnvapenhotet är större än på länge, uppger såväl Sveriges regering som experter.
Kärnvapenhotet är större än på mycket länge. En lång trend av nedrustning har brutits och innehaven av kärnvapen är genom uppgradering och nysatsningar garanterade i många länder en lång tid framöver. Rymden kan vara nästa strategiska område.
Den här bilden gav i höstas statsminister Stefan Löfven (S) och vice statsminister Isabella Lövin (MP) i en debattartikel i Dagens Nyheter på 75-årsdagen efter Hiroshimabomben.
Samtidigt presenterade de nyheten att regeringen ska satsa tio miljoner kronor om året på ett nytt centrum för forskning kring kärnvapennedrustning.
Dagarna före jul kom så beskedet att Uppsala universitet ska vara värd för centrumet och att det ska uppkallas efter Uppsalafödda Alva Myrdal, starkt kopplad till Uppsala universitet och Nobels fredspristagare 1982.
Professor Erik Melander vid Institutionen för freds- och konfliktkunskap är föreslagen som föreståndare för Alva Myrdal-centrum. Han delar regeringens bild av det osäkra säkerhetsläget.
– Utvecklingen är oroande med många tecken på ökande spänningar och mer konfrontativt uppträdande. Det inskärper vikten av att ta kärnvapenhotet på allvar, säger han.
Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning.
Men kan ett centrum i Uppsala, i lilla Sverige göra verklig skillnad i en fråga som berör kärnvapenstater som USA, Ryssland, och Nordkorea?
– Det här är inte naivt. Med solid, evidensbaserad forskning blir världen bättre på att hantera sådana här utmaningar. Vi har forskning av världsklass här och vårt centrum ska vara internationellt.
Centrumet ska vara tvärvetenskapligt och rymma forskning med olika teori, metod och perspektiv. Som exempel på ämnen nämner Erik Melander forskning om förutsättningar för att förhandlingar ska bli lyckade eller misslyckade, eller forskning kring tekniska lösningar för att kunna fastställa att kärnvapen förstörts.
Det kommer att inrättas en särskild professur med ett antal doktorandtjänster knutna till sig. Kärnan kommer att vara i Uppsala men det forskarnätverk som ska byggas upp kommer att vara internationellt.
– De internationella kontakterna är viktiga, det måste vara intressant att prata med oss. Vi har ett bra renommé i Uppsala, och det gäller att utveckla det, säger Erik Melander.
Ett syfte är också att centrumet ska vara ett stöd för beslutsfattare.
– Och det är väldigt viktigt att vi samverkar med det civila samhället, att vi når ut till den intresserade allmänheten med kunskap och stimulerar till debatt.
Kärnvapenfrågan har skapat het politisk debatt de senaste åren i Sverige. Tidigare i januari trädde ett FN-förbud mot kärnvapen i kraft i och med att det ratificerats av 50 länder. Inget kärnvapenland har skrivit under, inte heller något land i Norden och följaktligen inte Sverige. Förbudet har sagts motverka andra avtal och vara tandlöst utan kärnvapenstaterna. Men de senaste åren har debattartiklarna, i bland annat UNT, med krav på att Sverige skulle skriva under varit många.
2017 vann kampanjorganisationen Ican med svenska generalsekreteraren Beatrice Fihn Nobels fredspris för kampen för ett kärnvapenförbud. Priset mottog hon med Hiroshima-överlevaren Setsuko Thurlow. Sverige har valt att inte skriva under förbudet.
Inom socialdemokratin har det funnits en tydlig splittring i frågan. Även S regeringspartner Miljöpartiet ville att Sverige skulle skriva under. I pressmeddelandet 2019 om att Sverige ställde sig bredvid fanns ett kunskapscenter med bland de åtgärder som pekades ut för att Sverige ändå skulle fortsätta att ha internationellt inflytande i kärnvapenfrågan.
Enligt bedömare UNT talat med var det politiskt plåster på såren till MP och dem inom S som ville att Sverige skulle skriva på kärnvapenförbudet.
En som tycker att det ligger mycket i den bilden är riskdagsledamoten Mikael Oscarsson (KD) från Uppsala, med stort engagemang i försvars- och säkerhetsfrågor. Men oavsett politiska motiv välkomnar han Alva Myrdal-centrum.
– Det här är bra. Vi ser i dag en stor risk för ökad kärnvapenspridning och står inför en otäck utveckling. Då är det bra med initiativ där Sverige kan bidra.
Men kan ett initiativ i Uppsala och Sverige verkligen göra skillnad?
– Ja, det tror jag. Kan vi skaffa kompetens på det här området kan det vara en pusselbit i ett viktigt arbete för att stoppa kärnvapnen.
Kampen mot uppgradering av kärnvapenarsenaler och mot utveckling av nya vapen pågår världen över, här i Berlin. Inga kärnvapenländer har skrivit på FN-förbudet mot kärnvapen.
S-märkta Olof Palme International center tillhör de aktörer som lobbat hårt för att Sverige skulle skriva på FN-förbudet. Ordförande Anna Sundström tycker att kunskapscentrumet är bra och är mycket nöjd med att det placeras i Uppsala. Men som insats från regeringen i en så viktig fråga är den alldeles för liten, menar hon.
– Regeringen vill med detta ge bilden av att man hedrar den svenska nedrustningstraditionen när faktum är att man tyvärr bryter den genom att inte skriva på FN-förbudet. Den handlingskraft de skulle behöva visa är att skriva under konventionen, säger Anna Sundström.
En annan person som engagerat sig stort i kärnvapenfrågan är den uppmärksammade svenska fysik- och AI-professorn Max Tegmark vid MIT i Boston, USA. PÅ Hiroshimadagen i höstas fick han pris för sitt engagemang.
Självklart borde Sverige ha skrivit under FN-förbudet, menar han, som ändå inte ser Uppsalasatsningen som en tom politisk eftergift.
– Det är bra att vi får ett akademiskt center för kärnvapennedrustning även i Sverige, så att vår intellektuella debatt inte helt domineras av vapen-lobbyister, säger Max Tegmark.
1982 fick Alva Myrdal Nobels fredspris tillsammans med mexikanen Alfonso Garcia Robles, för insatserna för nedrustning i världen. Nu uppkallas Uppsala universitets centrum för forskning om kärnvapennedrustning efter henne.
Att centrumet är tillkommet direkt på regeringens beslut efter politisk debatt, ska inte påverka verksamheten, försäkrar Erik Melander.
– Regeringen sysslar med utrikespolitik, det gör inte vi. Vi sysslar med forskning.