Pulkaåkarna har haft en bättre säsong än på länge, men årets vinter sticker ändå inte ut som särskilt kall och snörik.
Många upplever säkert att årets vinter varit ovanligt kall och snörik. Tittar man tillbaka så sticker dock inte årets vinter ut. Det är snarare upplevelsen av vad som är normalt som har ändrats.
SMHI använder en 30-årsperiod som jämförelse för vad som betecknas som normalt väder. När SMHI 2021 bytte normalperiod från 1961–1990 till 1991–2020 så ändrades även klimatzonen för Uppsala från den kalltempererade, barrskogsdominerade zonen till den varmtempererade zonen, där lövskog är den dominerande naturliga naturtypen. Gränsen mellan de två klimatzonerna är också den gräns i landet ovanför vilken man kan förvänta sig ett sammanhängande snötäcke under vintern.
Under den förra normalperioden var det i princip bara längs kusterna i södra Sverige som man hittade den varmtempererade zonen. Nu går gränsen ungefär i en linje från Karlstad via Nora och Österbybruk till Gävle.
Det är på vintern som de största skillnaderna ses, och det som avgjorde Uppsalas "klimatflytt" var att medeltemperaturen under årets kallaste månad ökat från -4,2 till -2,0. Gränsen mellan zonerna går vid -3,0 grader.
Tittar man på statistiken ser man också tydligt hur klimatskiftet sett ut i praktiken:
Det genomsnittliga antalet dagar med ett snötäcke på minst 10 centimeter har sedan 1970 minskat från 63 till 38 i Uppsala. Ungefär lika mycket har antalet isdagar, det vill säga dagar då temperaturen inte går över noll grader, minskat.
– Det är tydliga effekter många noterar i vardagen. Det är svårare att känna att det blivit någon grad varmare på sommaren, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
Sunnerstabacken i Uppsala kunde i år starta snökanonerna tidigare än på länge. Trenden går dock mot en kortare säsong.
Det är för tidigt att säga hur årets vinter ska summeras. Än så länge har den inte varit lika lång och kall som vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Men enligt Gustav Strandberg finns tydliga tendenser.
– Om man tittar på olika väderlägen så är det mildare i dag jämfört med situationer med samma lågtrycks- och högtrycksbanor för 30 år sedan. De kalla dagarna i dag hade varit ännu kallare vid samma väder då.
Gustav Strandberg, klimatforskare, säger att det är på vintern som det är enklast att märka av klimatförändringarna.
Den här vintern har även bjudit på tvära kast mellan iskyla och tö, men det är inget onormalt, och heller inget som förändrats, enligt Gustav Strandberg.
– Det är vanligt med stora temperaturvariationer under vintern. Det handlar snarare om att spannet flyttat sig. Det är mycket mer påtagligt när det växlar mellan plus- och minusgrader, säger han.