– Du får fråga nån annan. Jag har sån ångest över världsläget att jag inte orkar prata om det.
Den medelålders kvinnan som sitter på en bänk intill Uppsala science park vänder demonstrativt ryggen till UNT.
Övriga vi träffar är desto mer pratvilliga. Det är uppenbart att Trumps framfart, säkerhetsläget i Europa och USA:s nya roll både engagerar och oroar. Flera undrar vad vårt Nato-medlemskap kommer att innebära.
– Trump ställer ju till det med sina fånerier och nu när vi är med i Nato så kan ju Sverige drabbas om det eskalerar i något annat Natoland. Klart man är lite orolig, jag följer nyheterna mycket mer än vanligt, säger Helmer Wilson, 53.
Även 33-åriga Christopher Enblom undrar vad som förväntas av svensk militär. Som sjuksköterska på akuten på Akademiska sjukhuset vet han dock att hans kunskaper kan bli aktuella.
– Nato kräver att svenska sjukvården ska kunna ta emot skadade från andra länder. Så jag blir påmind om världsläget även på jobbet.
Louis Götze, 22, är utbytesstudent från Tyskland och pluggar juridik här i Uppsala. I dagarna är hans föräldrar, Harry och Ursula Götze, på besök och blir denna soliga torsdag runtvisade i stan av sonen. Även de följer utvecklingen noggrant.
– Det hela är skrämmande. Det är fruktansvärt med Trump, man undrar ju om USA fortfarande är en pålitlig allierad till Europa, säger Harry.
Oroar ni er för att Tyskland ska dras in i kriget?
– Om Ryssland attackerar Baltikum så dras ju Nato in. Sedan ligger ju Sverige sämre till geografiskt än Tyskland, så risken för krig på svensk mark är kanske större än för Tyskland.
Louis Götze funderar på att söka jobb i den tyska försvarsmakten när han är klar med juridikstudierna.
– Jag vill bidra till att hålla Europa säkert.
Lisa Lindholm Eriksson, 18, går i trean på gymnasiet och läser en kurs om internationella relationer. Hon oroas inte över krig på svensk mark.
– Nej, dit känns det långt. Jag är mer orolig för andra länders säkerhet och ekonomin, säger hon.
Lisa Lindholm Eriksson är inte ensam: nästan alla vi pratar med tror att risken för krig i Sverige är liten. Men gemensamt för alla unga vi träffar är att de vill vara med och försvara Sverige om det ändå blir så. De önskar att de hade fått göra lumpen.
– Jag ville, men de ville inte ha mig. Det skulle ha varit roligt och lärorikt att få testa på, även om det säkert är jobbigt, säger Lisa Lindholm Eriksson.
– Jag hoppas få göra lumpen, jag vill försvara Sverige ifall det händer något. Det känns viktigt, säger 20-årige David Irumva, som kommer susande från campus Polacksbacken på en elsparkcykel.
Klasskompisarna Alva Salestedt och Elias Winnberg, bägge 18, har precis slutat för dagen. De går i trean på gymnasieprogrammet "samhällsvetenskap med internationalisering", vilket innebär att de pratar mycket om världsläget på lektionerna. Superintressant, tycker de.
– Det gör att man fått fler perspektiv. Det känns tryggare när man vet mer och det blir ännu mer intressant att följa nyheterna, säger Elias.
Även de hade hoppats få göra lumpen – men blev i slutänden inte uttagna.
– Det hade känts bra att göra. Både för att man hade fått utvecklas som person och för att man hade fått bidra med tanke på säkerhetsläget. Det är klart att man vill ställa upp, säger Alva Salestedt.
Hade ni inte varit rädda för att faktiskt behöva kriga?
– Det hade såklart varit läskigt att gå ut i krig, säger Alva.
– Det är klart att man vill försvara landet, säger Elias.