Prideflaggans färger symboliserar mångfalden inom HBTQI-rörelsen, som samlar homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner.
Region Uppsala gör vartannat år en omfattande undersökning bland länets ungdomar. Ett par av frågorna handlar om sexuell läggning.
2023 års resultat presenterades nyligen och visar att 81 procent av tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala kommun definierar sig som heterosexuella, medan 10 procent ser sig som bisexuella och 2 procent som homosexuella.
Detta kan jämföras med tidigare svenska befolkningsundersökningar, som visat att andelen homo- och bisexuella i yngre åldersgrupper ligger på 4–6 procent och bland de äldre 2–3 procent.
Bland gymnasiekillarna i Uppsala uppger 89 procent att de är heterosexuella, medan 4,6 procent definierar sig som bisexuella och 1,5 procent homosexuella.
Det siffrorna visar är nog främst att samhället blivit mer tolerant. Det menar Ceres Haglund på RFSL i Uppsala:
– När något inte är socialt accepterat kan det bli så att man inte bara gömmer sin läggning för omgivningen, utan också för sig själv. På RFSL Uppsala kan vi till exempel möta personer som varit straighta hela livet tills de plötsligt när de är 50 inser att de är homosexuella.
Moa Pettersson är fritidsledare på Kulturhuset Grand, som drivs av Uppsala kommun. Varje måndag är det Café Colorful här, en verksamhet för HBTQI-ungdomar mellan 13-18 år.
Den här ökade toleransen möter Moa Pettersson, fritidsledare på ungdomsgården Grand i Uppsala, varje dag. Hon är själv 27 år, och konstaterar att samhället förändrats ganska mycket bara sedan hennes tonår.
– Ungdomar överlag är betydligt mer toleranta och öppna mot det normavvikande i dag än för tio år sedan. Många unga funderar mycket kring sexualitet och könsidentitet, och har diskussioner som inte fanns när jag var tonåring.
Sedan är ju också Grand "en ganska queer plats", som Moa Pettersson uttrycker det. En del av de ungdomar som kommer hit är bi- eller homosexuella, andra definierar sig som asexuella och en del är trans. Moa och hennes kolleger på Grand pratar med ungdomarna om att både sexualitet och könsidentitet kan vara flytande.
– Bara för att man känner något en dag är det inte fast i sten, det kan ändras. Det är ju så mycket som händer under tonåren.
Grand ligger på Trädgårdsgatan i centrala Uppsala. Sexualitet och identitet är ett vanligt samtalsämne bland många ungdomar som kommer hit.
Enligt Region Uppsalas undersökning känner 80,5 procent av Uppsalas gymnasietjejer och 87 procent av killarna att de alltid kan vara öppna med sin sexuella läggning.
Moa Pettersson ser att de flesta ungdomar som berättar för sina föräldrar möts med kärlek och respekt.
– Men det finns också föräldrar som inte vill lyssna eller acceptera, utan kan säga till sitt barn att det bara är en fas.
Ceres Haglund på RFSL Uppsala råder föräldrar att tidigt vara tydliga med sin acceptans för homosexualitet, just för att barnen ska våga vara ärliga.
– Det blir så mycket lättare att komma ut om man vet att ens föräldrar tycker det är okej. Annars finns risken att man väntar så länge med att berätta att man mår väldigt dåligt.
Det finns ungdomar som inte alls vågar vara öppna med sin läggning. Några av de mest utsatta är de som växer upp med hedersnormer. I exempelvis Järva finns en ungdomsgård med hemlig adress, som riktar sig till HBTQI-ungdomar från hederskulturer.
"Det är ju så mycket som händer under tonåren och det är inte konstigt att man funderar över såna här frågor", säger Moa Pettersson som är fritidsledare på Kulturhuset Grand.
Någon liknande verksamhet finns inte i Uppsala. Men Moa Pettersson och hennes kolleger på Grand är väl medvetna om problematiken. De kan berätta för föräldrar att deras barn är på Grand, men inte att de besöker just HBTQI-kaféet.
– Vi har också en del andra säkerhetslösningar. Men många av dessa unga når vi ju inte, för att de inte vågar eller vill komma till oss.