Som förälder kan man behöva ta bort barnets mobil från rummet när det är dags att sova, råder experten.
Utskrivna sömnmedel och lugnande medel till barn och ungdomar ökar. Det visar statistik från Socialstyrelsen som försäkringsbolaget If har sammanställt. Region Uppsala skriver ut näst mest sömnpreparat per capita i åldersgruppen: i fjol hämtade 3 243 patienter mellan 10 och 19 år ut ett sådant läkemedel.
Det är inte bara föreskrivningar av sömnmedel som bekymrar. Antalet som söker till barn- och ungdomspsykiatrin har ökat med 473 procent de senaste 10 åren.
Vad beror de här ökningarna på?
– Vi behöver börja fråga oss vilken samhällsförändring som hänt som kan förklara varför denna ökning sker. Till exempel hur barn och ungdomars sömnvanor förändrats, menar Vendela Zetterqvist, som är psykolog vid affektiva enheten på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Vendela Zetterqvist berättar att många patienter på BUP lider av sömnproblem. Om man sover för lite ökar risken för ångest, depression och andra psykiska besvär. Sömnens starka samband med psykisk hälsa gör därför att just sömnen är bland det första som man försöker behandla. I vissa fall är inte psykologiska metoder, som råd och kognitiv beteendeterapi, tillräckligt.
– Om man har misskött sin sömn tillräckligt mycket och länge genom sena och oregelbundna vanor kan det bli svårt att komma tillrätta med sömnsvårigheterna bara genom sömnråd. Det blir då aktuellt med sömnmediciner.
Det som BUP främst skriver ut är Melatonin och Lergigan, som inte är beroendeframkallande.
Vad för orsaker finns till de här problemen hos unga?
– Vi har ett utbrett samhällsproblem som har växt fram det senaste decenniet, där ungdomar missköter sin sömn och det blir en grogrund för allvarliga sömnproblem och också en riskfaktor för psykisk ohälsa. Ungdomar i Norden sover i dag i genomsnitt 6 timmar och 15 minuter per natt, fast deras sömnbehov ligger på 9-10 timmar, berättar Vendela Zetterqvist och hänvisar till en norsk studie från i fjol.
"Föräldrar behöver ha regler om sömn" menar Vendela Zetterqvist, psykolog vid affektiva enheten på barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala.
Vendela Zetterqvist menar att föräldrar och vårdnadshavare har en viktig roll för sitt barns sömn, och att de behöver sätta gränser. Hon ger exempel på en amerikansk studie som visat hur läggtider påverkar ungas psykiska hälsa.
– Är den överenskomna läggtiden runt midnatt eller senare ökar risken för depression med 24 procent och för självmordstankar med 20 procent, i jämförelse med de ungdomar som har en överenskommen läggtid som är 22 eller tidigare.
Så vad kan man som förälder göra för att sitt barn ska sova bättre?
Vendela Zetterqvists har tre råd för att hjälpa barn och unga att få tillräckligt med sömn och inte utvecklar sömnproblem:
- Ingen skärm under natten, från att de går och lägger sig till att de vaknar. Om rådet är svårt att följa kan föräldern till exempel behöva ta bort barnets mobil från sovrummet under natten.
- Inte lägga sig för sent på vardagskvällar. Hur stort sömnbehov har din ungdom? Din ungdom ska i bästa fall ha chansen att ”sova klart” varje vardagsnatt. Om ungdomen är svår att väcka på morgnarna och har ett behov av att sova ikapp på helgen är det tydliga tecken på att de skulle behöva gå och lägga sig tidigare på vardagar.
- Gå upp och lägga sig ungefär samma tid varje dag, även på helger och lov så långt det går. Det gör att kroppens ”biologiska klocka” får chansen att hjälpa ungdomen att somna och vakna vid rätt tider. Oregelbundna sovtider är en grogrund för sömnproblem.