"Många av de studenter som jag träffat har känt sig isolerade och sagt att de önskat att de hade bott i korridor i stället för i egen lägenhet", säger Sofia Cureau, legitimerad psykolog på Studenthälsan.
Pandemin blev tuff för många studenter i Uppsala. Särskilt för de som bodde själva, säger Sofia Cureau, legitimerad psykolog på Studenthälsan i Uppsala.
– Nationerna stängde och föreläsningarna hölls på distans. Många av de studenter som jag träffat har känt sig isolerade och sagt att de önskat att de hade bott i korridor i stället för i egen lägenhet.
Sofia Cureau tror att erfarenheterna från pandemin kommer att påverka hur en del unga framöver väljer att bo.
– Vi har ju alla fått en insikt i hur viktigt det är med sociala relationer och att fysiska möten är svåra att ersätta. Att vi behöver det där lilla småpratet för att må bra. Så sent som förra veckan pratade jag med en student som nu skulle försöka byta till korridor av den anledningen, säger hon.
I husen byggda på 50-talet i det området Gamla studentstaden alldeles intill Rackarberget finns såväl studentkorridorer som studentlägenheter.
En annan aktör som spår att delade boendeformer har framtiden för sig är Akademiska Hus. I sommar bygger de bostäder för 350 studenter i Rosendal i Uppsala. Två tredjedelar av bostäderna blir en modern variant av korridor där hyresgästerna delar kök och vardagsrum.
Susanne Malmgren, chef för studentbostäder Akademiska Hus, tror att det kommer fler sådana byggprojekt framöver. Både av klimatmässiga och sociala skäl.
– Vi gör det främst utifrån hållbarhetsaspekterna: vi kan dra ner på antalet dyra och resurskrävande enheter som kök och badrum. Dessutom kan vi minska ensamhet bland unga som kanske kommer nya till en stad, har hon sagt i en tidigare intervju i UNT.
I sommar påbörjas byggandet av bostäder för 350 studenter och forskare i Rosendal, alldeles intill BMC. Två tredjedelar av bostäderna blir en modern variant av studentkorridorer.
Under många år har det dock främst talats om att de klassiska studentkorridorerna för en tynande tillvaro. 2007 rapporterade UNT exempelvis om hur korridorer i Uppsala bara var uthyrda till hälften.
Och kanske kommer ni ihåg att bostadsföretaget Heimstaden 2018 meddelade att de ville bygga om korridorerna i Flogsta till lägenheter? Till studentkårens och kommunenledningens – och säkert en del nostalgiska Uppsalabors – förskräckelse. Vandalisering samt ett minskat intresse för att bo i korridor angavs som skäl.
Men planerna fullföljdes aldrig. Totalt gjorde Heimstaden bara om två av de tolv höghusen.
– Det vi sa då ändrade sig. Vi ser att det här är den bästa lösningen eftersom vi vill ha ett varierat utbud. Många tycker om att bo i korridor, särskilt utbytesstudenter, och vi tror inte att efterfrågan på att bo i korridor kommer att minska. En del av livet som student är att bo i korridor, säger Robin Wilhelmsson, kommunikationschef på Heimstaden.
Till korridorsrummen i Flogsta är det dock ingen eller bara någon månads kötid.
– Men det är inte svårt att få dem uthyrda. Under pandemin var det dock viss vakans eftersom gränserna stängdes och många utbytesstudenter inte kunde komma hit, säger Robin Wilhelmsson.
För några år sedan fanns planer på att göra om alla studentkorridorer i Flogsta till lägenheter. Planerna skrotades dock.
Inte heller de nationer som UNT talat med säger att deras korridorsrum står tomma. Tvärtom.
– Våra korridorer är alltid fullbelagda, uppger exempelvis Freja Nielsen på Norrlands nation, som har 568 studentrum på Studentvägen.
Men även om intresset för att bo i korridor alltså är högst levande, är trycket på att få bo själv större, uppger Jenny Wikström, fastighetschef på Studentstaden/Uppsalahem. Kötiden till lägenheter är i snitt klart högre än till korridorsrum.
– Men jag tror att korridorsboende ett tag fick ett oförtjänt dåligt rykte. Jag vill slå ett slag för korridoren. Kommer du som ny till en stad kan det vara ett fantastiskt sätt att lära känna människor, säger hon.