Uppsalas skräpiga bakgård
Trasiga staket, hål i asfalten och outnyttjade, ogräsbevuxna ytor. Skräpiga tomter och så en provkarta på trista och intetsägande byggnader. Är Boländerna Uppsalas bakgård? Och får ett industriområde se ut hur som helst?
Vid Returpapperscentralen i Boländerna.
Foto: Henry Lundholm
Även ett industriområde som Boländerna har en detaljplan som reglerar vilken typ av verksamhet som får finnas där, vilken höjd byggnaderna får ha och hur mycket som får byggas i varje kvarter. Och för varje ny verksamhet krävs ett bygglov.
— När byggnadsnämnden behandlar bygglovsansökan vägs inte bara de estetiska aspekterna in utan också verksamhetens behov, säger Ingvar Blomster.
Det är "skönhetsparagrafen" i plan- och bygglagen som säger hur byggnader ska placeras och utformas. Det ska ske "på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen". Byggnaderna ska ha "yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan."
Vackra mot gatan
— Men man måste ha en viss förståelse för verksamheten, och kraven på utseende kanske inte är de högsta på ett industriområde, säger Ingvar Blomster.
Huvudmålsättningen är att ha det vackra ut mot gatan och att placera husen estetiskt och snyggt. Den policyn går inte att följa strikt på ett industriområde eftersom vissa verksamheter kräver en speciell logistik med exempelvis in- och urlastning.
— I den mån vi kan så tar vi hänsyn till de estetiska aspekterna, säger Monica Östman(s), ordförande i byggnadsnämnden.
Hur tycker du att det ser ut i Boländerna?
— Jag har inte varit där på länge, men visst ser det lite plottrigt ut. På sikt är det möjligt att det också blir ett omvandlingsområde, som Kungsängen, där man går in och förvandlar bebyggelsen, säger hon.
Löpande underhåll
Gatorna och naturen på industriområdet sköter tekniska kontoret.
— Allt annat är det fastighetsägarna själva som sköter, som staket och stängsel till exempel, säger Anders Eriksson, tillförordnad chef på gatu- och naturavdelningen.
När det gäller Uppsalas gator sker generellt ett löpande underhåll.
— Där kan man kortfattat säga att behoven överstiger resurserna. Och det kanske inte alltid är gatorna i just industriområdet som kommer i första hand, säger Anders Eriksson.
Ungefär samma principer gäller för skötseln av park och natur. Vissa områden satsar kommunen mer på, andra gör man inget alls åt.
— Allt behöver inte vara klippta golfgreener. Vissa kan få vara mer ängsartade marker. Och bara för att gräset är högt och inte klippt så är det för enkelt att kalla det ogräs, säger Anders Eriksson.
Så jobbar vi med nyheter