Skolan var en av den borgerliga alliansens stora frågor inför valet 2006. Kunskap, ordning och reda skulle prioriteras. Fyra år senare är det svårt att urskilja att utvecklingen i skolan följer en tydlig trend.
Andelen elever som når målen, det vill säga får betyget godkänd eller högre i samtliga ämnen i årskurs nio, har ökat från 72 procent år 2006 till 80 procent år 2009. Och andelen elever i årskurs två som kan läsa och skriva har ökat från 92 procent år 2007 till 96 procent år 2009. Samtidigt har niornas meritvärde, det vill säga summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i slutbetyget, både gått upp och ned under mandatperioden. Samma sak gäller lärartätheten.
Nyligen fick Uppsala kommun också en dålig placering i Lärarförbundets årliga rankning av årets skolkommun. Uppsala hamnade på plats 208 och tillhör alltså den sämsta tredjedelen av landets 290 kommuner. Enkäten mäter bland annat elevers resultat, hur många som går vidare till högskolestudier och lärares utbildning och sjukskrivningssiffror.
– Jag skulle vilja se en tydlig positiv trend, att det blev bättre varje år. Men så är det tyvärr inte, säger Anne-Marie Jansson Enkler som är ordförande för Lärarförbundet i Uppsala.
Hon tycker att en universitetsstad som Uppsala borde vara en av de tjugo bästa skolkommunerna i landet, en placering som bland annat universitetsstaden Lund når upp till.
– Att Uppsala inte når dit tycker jag visar på att vi har skolpolitiker som inte satsar ordentligt på skolan. Politikerna säger att det är väldigt viktigt med skolan, men resultaten visar inte det. Dessutom har vi en kommun med långa beslutsvägar som gör att politiken har svårare att få genomslag, något som är lättare i små kommuner.
I Lärarförbundets undersökning får Uppsala låga betyg när det gäller lärartäthet och resurser till skolan. Det tycker Anne-Marie Jansson Enkler är problematiskt.
– Visserligen har man inte kunnat påvisa ett entydigt samband mellan resurser och resultat, men det är klart att det finns en gräns för när resurserna blir otillräckliga. Som det ser ut nu har kommunen ökade kostnader för lokaler och skolskjutsar, men inte för undervisningen. Det är bedrövligt.
Christian Lundahl, som forskar om betyg och bedömning vid Uppsala universitet, säger att skolan är ett knepigt område för politiker.
– Det är väldigt svårt att ge något enhetligt recept för en bättre skola. Det gör att det lätt blir populistiska drag i skolpolitiken och att man ändrar saker av kosmetiska skäl. De flesta politiker har inte hela bilden av hur komplex skolan är.
Enligt Christian Lundahl är det svårt att veta hur man bäst får valuta för de pengar som satsas i skolan.
– Det är ganska svaga samband mellan elevernas resultat och faktorer som resurser och lärartäthet. Det som har absolut störst betydelse för elevernas lärande är lärarnas skicklighet.
Därför är det mest effektiva om man vill höja elevernas resultat att fortutbilda lärare i så kallad klassrumsbedömning, vilket innebär att läraren hela tiden tar reda på hur mycket eleverna har förstått av undervisningen och ger dem feedback.
– Stärker man lärarnas kompetens i den typen av arbete så är det tre till fyra gånger mer effektivt för elevernas resultatutveckling, än att minska klasstorleken med en tredjedel, säger Christian Lundahl.
De kommande fyra åren kommer kanske att visa om Uppsalas politiker lyckas hitta rätt i satsningarna på skolan.