Från Uppsala tar Ashok Swain, professor i freds- och konfliktforskning, debatten om vilken väg världens största demokrati Indien, håller på att gå. "Indien är inte Kina än, men på väg ditåt", säger han.
"Arg och hatisk professor." Rubriken i mejlet till Uppsala universitets rektor Eva Åkesson i november 2018 lämnar ingen tveksamhet om vad signaturen Ravi S tycker om Ashok Swain, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Ravi S anklagar sin indiske landsman Ashok Swain för att ha ett "skurkaktigt beteende", för att "spy ut vrede och hat" och för att ha kommit med "ondskefulla attacker" i indiska nyhetsprogram. Är det den svenska multikulturalismen som ligger bakom att någon som Ashok Swain kunnat anställas, undrar Ravi S.
I dag, knappt två år senare har universitetet fått 500 liknande mejl som alla vill se åtgärder mot Ashok Swain, tillsägelser, varningar eller att han får sparken. Vissa har även skickats till statsminister Stefan Löfven och indiska utrikesministern.
I mitten av september passerades en ny gräns, nu i mejl skickade till honom personligen.
– Nu har de till och med gett sig på och hotat min fru. Det har kommit riktigt elaka och hotfulla mejl. Jag har anmält det här till Uppsalapolisen, säger Ashok Swain.
Ashok Swains kontor på Gamla torget i Uppsala var tidigare byggherren Anders Diös eget arbetsrum. Därför har det fått sin speciella utformning, med fönster åt två håll.
Vi sitter vid fönstren i hans kontor på Gamla Torget mitt i Uppsala. Här har vi den kanske vackraste utsikten i staden. En gång var det här byggmästaren och företagsledaren Anders Diös kontor. Han gav då sitt rum på andra våningen en specialutformad fönsternisch, från vilken Ashok Swain i dag kan vila ögonen på Fyrisån med Dombron, Kvarnfallet, Upplandsmuseet och Domkyrkan. Uppsalaidyllen är total.
Avancemanget från ett kontor på första våningen hit upp till utsikten på andra beskriver Ashok Swain med glimten i ögat som sitt största karriärsteg under sina snart 30 år som forskare, alla i Uppsala.
– Arbetet här är det enda jag har haft. Så flytten hit upp är det största som hänt mig, säger han med ett stort skratt.
Klockan är tio när vi inleder intervjun. Då har Ashok Swain – som vanligt – redan satt känslor i brand hos tusentals på det sociala mediet Twitter. Ett av hans inlägg den här morgonen har ett dygn senare fått 10 000 gillamarkeringar, delats ett par tusen gånger och kommenterats av hundratals. Även om det alltså finns en stor skara hårda kritiker är stödet för honom överväldigande.
Det här gör Ashok Swain till en av Sveriges allra största twittrare. Så när som på några internationella världsstjärnor som Zlatan Ibrahimovic, Zara Larsson och Greta Thunberg är det nästan ingen som matchar hans 290 000 följare.
Förklaringen är att hans målgrupp är långt mer än en miljard personer större än låt säga Hanif Balis eller Ebba Buschs, två stora svenskar på Twitter. Han använder nämligen Twitter för att kraftigt ifrågasätta hur hans forna hemland Indien, världens största demokrati med 1,4 miljarder invånare, styrs av Narendra Modi, premiärminister sedan 2014.
Enligt Ashok Swain för Narendra Modi en hindunationalistisk politik som förtrycker Indiens många minoriteter, inte minst den muslimska på uppemot 200 miljoner invånare, men även kristna.
Indien är en mycket gammal civilisation, men ett mycket ungt land, bara från 1947, som består av många etniska, kulturella och religiösa grupper, förklarar han. Till stor del har Indien varit ett väldigt framgångsrikt demokratiprojekt, byggt på en sekulär stat. Narendra Modi riskerar att skjuta den sköra indiska demokratin i sank, menar Ashok Swain.
– Hans projekt är att göra Indien till en hinduisk nation, inte en sekulär stat. Min rädsla är att vi får se mer av upplopp, våld och konflikter mellan grupper, eller att vi blir ett mer odemokratiskt land där grupper förtrycks.
Enligt en Amnestyrapport från i år har indisk polis brutit mot mänskliga rättigheter vid upplopp mellan muslimer och hinduer. De ska till och med ha deltagit i upplopp på den hinduiska sidan. I huvudstaden New Dehli, där bilden är tagen, har 50 personer dött i sammanstötningar mellan hinduer och muslimer senaste året.
Indien har under Modi gått tydligt mot det senare med kontroll av medier och kringskurna rättigheter för sina medborgare, hävdar Ashok Swain och det är den utvecklingen han kritiserar på Twitter.
– Jag har aldrig haft som mål att bli någon stjärna på sociala medier. Det var en student som hjälpte mig igång och startade mitt konto 2009. Då var det strikt min forskning i fokus, i dag är det mitt politiska engagemang, inte att twittra i sig, säger han.
Engagemanget föddes i ett hus utan vatten och el, i ett samhälle utan riktiga vägar på indiska östkusten, med en skola utan riktigt tak. Avståndet till kontoret just ovanför vid Fyrisån känns nästan ogripbart.
– Min gammelfarfar och min farfar var frihetskämpar och politiskt engagerade. De stod upp mot den engelska kolonialmakten. Och båda mina föräldrar var politiskt medvetna. Det här har gjort att jag alltid varit politisk i mitt tänkande.
2017 utsågs Ashok Swain av FN:organet UNESCO till ordförande för rådet för forskning runt internationella vattenfrågor, hans specialområde som forskare och en stor källa till konflikter i världen, inte minst mellan Indien och dess grannländer.
I bakgrunden på bilden syns de två fönstren på hans hörnkontor.
Som ung forskare valde han ändå att låta det politiska intresset företrädesvis vara privat. Den akademiska karriären gick först. Men 2015 hände något dramatiskt som ledde Ashok Swain in på nya vägar: en jordbävning i Nepal med uppemot 10 000 döda, en händelse som kastade Nepal, Indiens den lilla fattiga granne, in i en svår kris.
Ett halvår efter jordbävningen besöker Ashok Swain Nepal. Trots skriande materiella behov har Narendra Modi beslutat om en indisk blockad mot Nepal. Inga varor går över gränsen. I ett stort reportage i Svenska Dagbladet beskrivs bland annat hur sjukhus får akut brist på medicin under blockaden och hur arga nepaleserna är på Indien för det.
När Ashok Swain ser blockadens konsekvenser känner han att han måste säga ifrån offentligt. Från sitt hotellrum skriver han en artikel med stark kritik mot Narendra Modi.
Den första kritiska artikeln följs av flera.
Men inför valet 2019 blev det markant svårare att få publicera kritiska artiklar mot Narendra Modi, hävdar han. Det är då Ashok Swain börjar twittra kritiken i stället. Där kan ingen stoppa honom. Hans följarskara växer explosionsartat.
– För att få genomslag i den politiska debatten är Twitter den bästa plattformen. Det är så enkelt. Från Sverige kan jag skriva några rader och så sprids mitt budskap snabbt över hela världen. Det går av sig själv. Till exempel finns det hundratals youtubevideor gjorda på mina tweets. Jag behöver inte kontakta några mediehus längre, säger han.
Från en bokhylla vakar en lokal variant av den hinduiske guden Vishnu över arbetsrummet, med sina syskon. Ashok Swains kritik mot det hindunationalistiska Indien kommer inifrån, eftersom han själv är bekännande hindu, och dessutom av högre kast.
Men genomslagets mörka baksida är hoten från dem som tycker att han – som själv är bekännande hindu och av högre kast – sviker sitt land och sin ledare.
Är du rädd för hoten?
– I början brydde jag mig inte så mycket. Jag kände mig säker här i Sverige. Men jag har förstått att det finns exilindier även här som ser mig som förrädare. I dag ser jag mig över axeln när jag promenerar till jobbet genom Uppsala. Och jag tar mig i akt om någon med indiskt utseende närmar sig mig exempelvis på en flygplats. Men hittills har folk bara sökt upp mig för att tacka.
Han är noga med att lyfta fram att han hela tiden känt fullt stöd från universitetet.
– Trots alla hundratals klagomål som kommit är det ingen här som någonsin ifrågasatt mig.
I sina svar skriver universitetet att de anställdas egna åsikter inte är ett ansvar för universitetet, så länge de inte bryter mot lagen.
Men hur hinner man vara professor och så engagerad i debatten? Jo, Ashok Swain börjar sin dag klockan 07.00 och slutar den efter midnatt. Och han har inga fritidsintressen. Förutom en sak.
– Det är jag som lagar maten, det är det jag gör utanför forskningen och politiken, säger han och skrattar igen.
Trots det höga priset borde fler forskare ta plats i offentligheten, tycker han. Men i dag gynnas inte ens forskarkarriär i någon större utsträckning av ett engagemang utanför akademin. Sådana meriter värderas inte som publiceringar eller citeringar i vetenskapliga tidsskrifter, påpekar Ashok Swain.
Ashok Swain, professor i freds och konfliktforskning, har nyligen polisanmält vad han uppfattar som hot mot sin familj. "I Uppsala har jag ändå alltid känt mig trygg, men jag ser mig ibland över ryggen", säger han.
Här måste den akademiska världen ändra sig, menar han.
– Forskare är skyldiga att samverka med samhället, det är vår tredje uppgift bredvid forskning och undervisning. Men med det samhällsklimat och tonläge som råder i dag är det lätt att man som ung, oerfaren forskare inte vågar eller orkar delta i debatten, särskilt om det inte betalar sig, säger Ashok Swain, som i sin profil på Twitter presenterar sig som professor vid Uppsala universitet men samtidigt skriver att "åsikterna är mina egna".
Den nationalistiska giren i Indien, ledd av en stark, karismatisk ledare har många likheter världen över, i Putins Ryssland, Erdogans Turkiet, Bolsonaros Brasilien, i Xi Jinpings Kina och i Donald Trumps USA.
Valet i USA i höst blir en global vägvisare för framtiden, spår Ashok Swain. Och här har viruset bakom covid-19 dykt upp som en oväntad spelare som helt kan ändra matchbilden. För dess härjningar hotar den ekonomiska utvecklingen, det som de här ledarna har som sitt främsta argument och ofta baserar en protektionistisk och hårdare nationell hållning på.
Bilden är från coronatestning i Indien 1 juli, när premiärminister Modi just sagt att dödstalen var under kontroll. Antalet smittade har sedan blivit det största i världen efter USA och Ashok Swain har hårt kritiserat Indiens viruspolitik.
Ashok Swain har återkommande kritiserat Indiens virushantering och hur regeringen enligt honom bortförklarat den stora spridningen i landet – som ändå lett till ett överraskande begränsat antal dödsfall, jämfört med exempelvis Sverige.
– De här ledarna är så rädda för ekonomisk kollaps. Jag tror att covid-19 kan bryta det momentum, den positiva rörelse, som funnits runt de här ledarna och deras nationalistiska politik.
I februari framträdde Donald Trump och Narendra Modi tillsammans inför 110 000 åskådare på en indisk cricketarena. Det är de största antalet åskådare Trump haft, enligt amerikanska nyhetsbolaget CNN, som beskrev hur Trump ska ha hyllat sin "populistkompanjon" och kallat Modi för en sann vän och en märkvärdig ledare.
En sak Ashok Swain har gemensam med Narendra Modi, och även Donald Trump är aktiviteten på Twitter. Där har man makten själv.
Nu hoppas han ändå att de amerikanska väljarna ska driva in världen på en ny väg, genom att rösta bort Trump i höst.
– USA är en sådan global maktfaktor. Vi behöver en demokratisk förändring och den måste börja där.