Han heter Claes Larsson, började i juni och är den första stadsarkitekt som Uppsala haft de senaste tolv åren. Claes Larsson bor idag på söder i Stockholm men han har varit Uppsalabor i 30 år, så han känner sin stad väl. Det senaste året har han arbetat med olika projekt för Uppsala. Ett handlar om att öka Uppsalabornas intresse för arkitektur och stadsutveckling. Kronan på verket är den nya modell och 3D-film för Uppsalas utbyggnad som invigs under Kulturnatten.
– Uppsala är inne i en oerhört spännande och dynamisk utveckling och staden är snabbt på väg att blomma ut till en storstad. Det är viktigt att involvera medborgarna i den processen. Vårt arbete är att ha helikopterperspektivet, att väga samman de synpunkter som kommer in, säger han.
För en stadsarkitekt innebär utbyggnaden stora utmaningar. Claes Larsson vill behålla dagens Uppsalakaraktär och samtidigt släppa fram nya grepp i stadsplaneringen. För att klara det duger det inte att bara bygga bostäder utan en hel stadsväv, som han uttrycker det. I stadsväven ingår allt storstaden behöver; skolor, äldreboenden, grönområden, cykelvägar och offentliga rum som Uppsalaborna kan mötas och vistas i.
– Vi ska inte upprepa de misstag man gjorde under miljonprogrammet. Då placerade man bara ut bostäder i naturmiljö utan att bygga upp en infrastruktur med fungerande stads- och gatuliv. Det skapade en otrygghet, säger Claes Larsson.
Det är mot den bakgrunden man ska se de täta bostadsområden som planeras i Ulleråker och Rosendal.
– Genom att inte sprida ut bebyggelsen så kan vi skapa mer stadslika områden där fler människor möts. Det ökar tryggheten. Samtidigt så kan vi spara områden med höga naturvärden för rekreation genom att bygga mer på höjden, säger han.
Hur högt ska man få bygga i Uppsala?
– Det finns inget enkelt svar på den frågan. Inte högre än 16 våningar i dag. Uppsala har en karaktär som bygger på att man kan se slottet och domkyrkan i stadens siktlinjer. Det ska behållas. Samtidigt måste man på vissa ställen kunna bygga lika högt som slottet. Var det ska ske tycker jag ska motiveras av behovet. Ett högt hus ska tillföra något väsentligt som exempelvis ett utvecklat stadsliv. Till det ska läggas krav på höga arkitektoniska kvalitéer, säger Claes Larsson.
Kan du ge exempel på hög arkitektonisk kvalité i känslig miljö?
– Segerstedtska huset vid Slottet som nu byggs. Jag tycker det är väl gestaltat och anpassat till platsen.
Många tycker tvärt om. Att man borde byggt något som passar in i den äldre arkitekturen?
– Byggnaden är modern men fint anpassad till den äldre arkitekturen, till områdets topografi, till slottets bastioner i sten och i valet material som är sandsten. Den fungerar bra i sin omgivning. Men man kan inte stapla märkesbyggnader på varandra.
I området runt stationen är det just så och ännu en byggnad, Juvelen, ska till?
– Resecentrum är ett område där vi valt att förlägga häftig arkitektur. Det är inte ovanligt i storstäder. Men om det ska fungera så måste det finnas områden med lugnare arkitektur intill, och det gör det vid Resecentrum, säger Claes Larsson.
Mycket av det som byggs har en tendens att se lika ut. Vad kan man göra åt det?
– Så har det varit i alla tider. Det senaste decenniet har präglats av så kallad nyfunkis. Nu bygger man mer varierat. Det senaste är att byggherrarna vill ta fram immateriella värden, som att delar av ett område ska ha lägre hyror. Man vill bygga parker, skolor och daghem, allt för att få en blandning av människor i de nya bostadsområdena.
Hur ser arkitekturen i Uppsala ut om 50 år tror du?
– Det är oerhört svårt att säga. Så mycket spelar in. De som siade om framtiden på 60-talet förutsåg inte internet och mobiltelefoner. Jag avstår från att gissa. Det blir oftast fel, säger Claes Larsson.