Sedan 2003 sammanställs de kommunala skolornas betyg och meritvärden och årets visar på de bästa siffrorna någonsin. I år får niondeklassarna i genomsnitt 219 i meritvärde, detta att jämföra med 215 förra året. Också är det fler elever som uppnått minst betyget E i alla ämnen, i år är det 80,5 procent jämfört med förra årets 76 procent.
– Långsiktighet och uthållighet har gett den här positiva utvecklingen. Skolorna driver ett systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete där vi fokuserar på själva kärnverksamheten; det vill säga elevernas lärande, trygghet och trivsel, kommenterar grundskolechef Lars Romanus i ett pressmeddelande.
Ännu större är skillnaden från 2003 års resultat då meritmedelvärdet var 206 och andelen godkända elever i alla ämnen var 68 procent.
Cecilia Hamenius (FP), ordförande i nämnden för vård och bildning, är också mycket nöjd med resultaten:
- Vi har haft som mål att våra kommunala skolor ska ligga bland de bästa 20 av landets 290 kommuner vad avser elevernas resultat, och nu finns vi sannolikt bland de 15-20 bästa. Det är målfokuseringen hos lärare och elever som gjort det möjligt. Inte heller finns det något som tyder på att det handlar om betygsinflation i Uppsalas kommunala skolor.
Betygsinflation innebär att betygen höjs utan att det motsvaras av höjda kunskapsnivåer. De nationella proven ska vara rikslikaren för mätning av kunskapsnivåer. Ett tecken på betygsinflation kan vara att betygsnivåerna ligger högre än resultaten på nationella prov.
År 2013 hade 5,2 procent av Uppsalas niondeklassare fått högre betyg än resultat på nationella prov i engelska. För matte var motsvarande siffra 16,5 procent, och för svenska 20 procent.
Å andra sidan hade 20,6 procent av eleverna fått lägre betyg i engelska än vad resultatet på nationella proven visade, 9,5 procent lägre betyg i matematik och 9,2 procent lägre betyg i svenska. (Källa: SKL:s statistikdatabas Kolada.)