Uppsalas Mr taiji startar säsongen
Sigge Fagerström, Uppsalas mr taiji, leder taiji i Botaniska trädgården och Linnéträdgården hela sommaren, med start 5 maj.
Sigge Fagerström i Botaniska trädgården.
Foto: Hans E Ericson
- Att man håller i gång kropp och själ. Jag gillar inte gym och jag gillar inte att springa, jag är relativt lat i min natur. Det här passar mig bättre, men det är hårdare än man tror. Man måste träna varje dag, eller, man bör träna varje dag. Det lilla man kan ska man nöta in. Man glömmer annars. När man kan det blir det så att man inte tänker, man bara gör det.
Är det så man ska göra, inte tänka alltså?
- Ja, man går in i sig själv. Det är meditation i rörelse.
Det låter svårt. Börjar du aldrig tänka på annat, typ vad du ska äta till middag?
- Nej. Det är en del i träningen, som försvarskonst. Om man har en motståndare framför sig kan man inte tänka på annat. Men det tar lång tid att lära sig.
Okej, men vad händer om det börjar regna då, tar du på dig galonisar och kör på bara?
- Ja, regnar det så kör vi oberoende av det. Jag går upp dit och kommer det folk så kör vi. Man får ha på sig regnkläder då. Tränar man själv och det börjar regna avbryter man inte utan man kör färdigt.
Häftigt. Du har ju gjort det här länge nu, men hur kom det sig att du började med taiji från början?
- Jag var till sjöss i många år och blev intresserad av kinesisk filosofi. Sen var jag engagerad i olika sporter, bland annat i ett gymnastikförbund och så hörde jag talas om att Korpen hade kört i gång med taiji. Efter tre kurser hade jag fortfarande inte lärt mig det. Jag insåg att det var inte så lätt som man trodde och som det såg ut.
Vad gjorde du till sjöss?
- Jag var maskinist, eller tekniker som det heter, på en båt. Jag var ung och nyfiken och ville ha spänning. Jag jobbade på varv och så åkte jag och en kompis ut 1957, och sen var jag ute i tio år. Jag var sällan hemma.
Det låter spännande! Du är ju engagerad i mycket, bland annat mot kvinnovåld, var kommer ditt engagemang ifrån?
- Jag är väl en person som är nyfiken. Jag är inte rädd att sticka ut hakan och tycka till. Sen kan man ju tycka fel ibland och då får man erkänna det. Det får jag höra från min fru också.
Så jobbar vi med nyheter