Uppsalas mest undersökta by

- Det finns paralleller mellan Säby och Stenhagen, samma flacka dalgång och samma flyttmönster. Omkring år 600 lämnade man åkermarken och flyttade upp på backar där det inte gick att odla och där byarna sedan blev kvar.
- Det kan ha handlat om att utnyttja all åkermark för odling, säger arkeolog Andreas Hennius från Upplandsmuséet.
Boplatserna vid Säby ligger på 15-20 meters höjd i en flack östsluttning mot en tidigare sankmark. Eftersom havsnivån var tio meter högre än i dag var slätten väster om Säby fortfarande havsbotten. Namnet Säby betyder ju "gården vid sjön".

Långhundraleden kan också ha varit synlig i öster.
På en av boplatserna har arkeologerna hittat spår efter 16-17 hus, fyra av dem över 30 meter långa, och en boplatsen var bebodd under lång tid.
Fynden ser inte så märkliga ut för lekmannen: hål efter husens stolpar, lite keramik, några slipstenar eller brynen, en borrtrissa, eldstäder, "ganska stillsamma saker", som Andreas Hennius uttrycker saken. Och så en massa ben. Att en av familjerna sysslat med fårskötsel står redan klart. Benen är analyserade.

Nu letar arkeologerna efter odlingsspår på den sjunde boplatsen. Under det moderna plogdjupet är marken orörd.
Att arkeologer får chansen att undersöka ett så stort och sammanhängande område som Säby är ovanligt. De flesta uppdrag är styckejobb när ett hus ska byggas eller en väg dras om.
- Det betyder att vi kan ställa hela andra frågor, inte minst hur de olika gårdarna samverkade med varandra, menar Andreas Hennius.
Om tre veckor ska grävandet vara klart. Sen gäller det att besvara alla frågor.
- Många tror att gräva är det enda en arkeolog gör gör. Men det är efterarbetet vid skrivbordet, analyserna, som ger de intressanta svaren.

Uppsalas mest undersökta by

När arkeologerna är klara om tre veckor kommer Säby att vara ett av de bäst undersökta områdena i Uppsalas närhet. Men varför människorna för snart 1 500 år sedan flyttade ifrån en bördig åkermark med sjöutsikt återstår att lösa.