Det har firats på kontoret. Ett antal champagnekorkar ligger kvar på bordet inne på Anders Ahlströms rum vid brandstationen Viktoria i sydöstra utkanten av Uppsala. Firandet skedde i samband med att chefsgruppen gick igenom den senaste medarbetarundersökningen som gjorts i Uppsala kommun.
– Det är lätt att säga att man ska fira segrarna, men det blir sällan så. De här korkarna står här som en påminnelse, säger Anders Ahlström stolt och tillägger att det var alkoholfri skumpa som korkades upp.
Han är utbildad brandingenjör vid Lunds universitet och fick anställning vid Uppsala brandförsvar i början av 2000-talet. Tjänsten som brandchef har Anders Ahlström haft i över åtta år. Förordnandet har förlängts i två omgångar, men senast till årsskiftet är det tack och hej. Om något jobb dyker upp tidigare är han dessutom fri att gå.
– Det har varit fantastiskt roligt, det här är ett av de finaste jobben man kan ha i Uppsala kommun eller i hela landet för den delen.
Hade du velat stanna längre?
– Nej, jag har länge sagt att jag inte ska skaffa guldklocka och nu närmar det sig ändå efter 17 år. Nu ska jag bestämma mig för vad jag ska göra när jag blir stor, skämtar Anders Ahlström och smuttar på sitt chai-te som han hällt upp i en stor, orange kåsa.
Dryckeskåsa för te har han alltid med sig i ryggsäcken och kaffe nyttjar han i princip aldrig.
– Har man tagit sig igenom scouterna, vapenfri tjänst och studier för den delen utan att dricka kaffe, då är det trademark.
Scouterna, ja. Anders Ahlström återkommer till scoutrörelsen flera gånger under intervjun. Han är uppvuxen i Stockholm och båda föräldrarna var scoutledare. På frågan var han fått sitt yrkesengagemang från kommer svaret direkt.
– Jag är uppfödd som scout och det här med att man ska jobba tillsammans, bry sig om och hjälpa andra finns med.
Men det var inte givet från barnsben att han skulle göra karriär vid Uppsala brandförsvar. Efter gymnasiet sökte han vapenfri tjänst och planen var att tjänstgöra i Sollefteå som hundförare.
– Men de hade just bytt ledning, och ville inte ha några samvetsömma typer. Så jag ringde till Pliktverket där jag fick veta att man kunde göra samhällstjänst som flygplatsbrandman. Det var så jag fick upp ögonen för det här.
Under studietiden i Lund var Anders Ahlström aktiv i studentvärlden. Han var bland annat ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) i ett år och även engagerad i tre studentägda bolag. Mer än tjugo år har gått sedan dess, men organisationsfrågor har han fortsatt med. Vid sidan av jobbet är han engagerad i planeringen av ett världsomspännande scoutläger med tiotusentals deltagare. År 2015 var man i Japan och nästa så kallade jamboree ska hållas i West Virginia i USA år 2019.
– Sannolikt blir det här det största scoutlägret hittills. Det blir en del mejlade och även telefonmöten med personer i Nordamerika på udda tider, säger Anders Ahlström som leder den arbetsgrupp som arbetar med "emergency management".
Om han är en god organisatör vill han inte säga.
– Ja och nej. Att kunna organisera en helhet, vara lugn och trygg och även se hur saker hänger ihop i ett sammanhang kan jag. Men kommer man till detaljer och uppföljning är det inte min paradgren, då är det bra att det finns goda administratörer som ställer krav på mig.
Ibland har det varit tufft att vara brandchef. I Östhammar skedde en stor namninsamling om att kommunen borde ha en folkomröstning om att lämna samarbetet med Uppsala och Tierp för några år sedan. Räddningsnämndens uppsatta mål har inte alltid kunnat nås, och medarbetarundersökningar har tidigare år visat på utbredd förekomst av trakasserier samt missnöje med ledningen.
– Det var många frågor i en, säger Anders Ahlström när UNT frågar hur de erfarenheterna varit.
Han talar om utvecklingsarbete, tydlig kommunikation och att lära av motgångar.
– Vi har gjort en resa och kommit en bra bit på väg, säger Anders Ahlström och pekar på champagnekorkarna och resultatet från den senaste medarbetarundersökningen.
– Sedan är det klart att det finns ett antal medarbetare som inte är nöjda med den inriktning vi har eller det arbete vi gör, men det är inget konstigt. Så är det på alla arbetsplatser.
Vad driver dig som brandchef?
– Jag har ett visst mått av envishet och jag brukar säga att jag försöker göra världen lite bättre. Det här är ett sätt. Vi har ett uppdrag att försöka hjälpa dem som behöver det som bäst och även att jobba förebyggande och se till att saker inte inträffar. Adelsmärket är att alla ska få hjälp, oavsett om man orsakat något själv eller råkat ut för en olycka.
Whiteboardtavlan på kontoret täcks av protokoll från räddningsnämnden, scheman om sommarbemanning och en Dilbert-seriestripp som driver med den stolliga chefens kontrollbehov. Anders Ahlström menar att det är viktigt som chef att kunna lita på sina medarbetare.
– Man måste kunna delegera och även kunna säga "du är ju jättebra på det här, nu får du ta ledarmössan och lotsa oss igenom det här". Det är så man får verkstad. Sedan säger jag tack och så tar jag på ledarmössan igen.
Är du en sådan ledare?
– Jag försöker att vara det och att jag har förtroende för mina medarbetare är tydligt. När man delegerar måste man tolerera att en del saker inte blir precis som man skulle göra själv, utan som den här personen skulle göra det.
En regnbågsflagga med texten "En räddningstjänst för alla" är fastsatt på whiteboardtavlan. Vid Pridefestivalen i Stockholm har Anders Ahlström deltagit flera gånger.
– Jag har gått med i flera år. Med scouterna, med stolta föräldrar eller med räddningstjänsten, det är bara att välja.
Anders Ahlström skulle önska att Uppsala brandförsvar nått längre än man gjort när det gäller andelen kvinnor som ingår i räddningstjänsten.
– Vi är på rätt väg, men det går långsamt. Om det hade funnits ett annat rekryteringsunderlag så hade det gått fortare.
Hur jobbar ni med de här frågorna?
– Vi försöker att granska de krav som vi sätter upp. Samtidigt krävs det en viss fysik i det här yrket, det går inte att komma ifrån, annars får man arbetsmiljöproblem. Vi har också antagit en checklista som Nätverket för kvinnor i räddningstjänsten tagit fram för en jämställd arbetsplats. Det är en anständighetens minimigräns som gäller.
Femtioårsstrecket har han nyligen passerat. Vad Anders Ahlström ska göra när han lämnar Uppsala brandförsvar vet han inte. Däremot skojar han lite om vad han ska göra direkt efter intervjun, som sker bara några dagar efter Sala-branden mitt i kruttorra juni.
– Jag ska åka hem och dansa regndansen.