Uppsalas goda år mot sitt slut
Kommunerna kritiseras nu för stor expansion under goda tider, till exempel har Uppsala nyanställt över 800 personer de senaste tre åren. Kommunalrådet Gunnar Hedberg (M) anser ändå att kommunen står väl rustad inför lågkonjunkturen.
Foto:
De offentliga nedskärningarna under 1990-talet är välkända för alla. Den offentliga expansionen under 2000-talet talas det tystare om. Ändå kan fjolåret sägas utgöra kulmen på de bästa åren någonsin för landets kommuner. För Uppsala innebar 2008 nästan helt finansierade nyinvesteringar, avsättningar till framtida pensioner och ändå 250 miljoner kronor i överskott när året summerades.
Men det räcker inte långt när det vänder, säger en av landets främsta experter på kommunal ekonomi, professor Björn Broström vid Göteborgs universitet.
- Generellt har kommunerna haft för hög kostnadsutveckling under de goda åren. I stället för att konsolidera sig har man nöjt sig med ett litet plus i kassan varje år, säger han.
För Uppsala kommun ligger antalet anställda ganska stilla under 2000-talet, kring 11 000 anställda. Befolkningsökningen och delningen med Knivsta tar ut varandra någorlunda. Det som gör att kommunen ändå fått fler anställda är överföringen till privat äldreomsorg och friskolor, en utveckling som accelererat under årtiondet.
Exempelvis har under åren 2005-2008 550 miljoner kronor förts över till privata aktörer vilket motsvarar 1 200 tjänster. Under samma år har de anställda minskat med 375 personer vilket betyder att drygt 800 nettojobb tillkommit. Kommunens kostnader ökade med 1,3 miljarder kronor för de tre åren.
Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Hedberg (M) kan se flera delförklaringar till kostnadsökningen.
- Vi har en puckel av många födda kring 1990 som ännu inte hunnit gå ut gymnasiet. Samtidigt har behovet av barnomsorg åter stigit kraftigt och även antalet äldre har blivit fler, säger han.
Men den viktigaste förklaringen till att man blivit fler är sannolikt mer psykologisk: i goda tider blir det skördetid för alla.
- Man tycker att det finns behov som kan tillgodoses då. När resurserna finns är det också svårare att vara återhållsam med utgifterna i verksamheterna. Det finns inte samma tryck på att spara pengar. När tiderna är goda finns en tendens att man väntar och ser i stället för att genomföra en del beslut som är nödvändiga på sikt.
Många kan också fortfarande tycka att det finns ett uppdämt behov av att återställa resurserna från 1990-talets besparingar. Detta trots att återhämtningen då skedde i god tid före millennieskiftet.
Gunnar Hedberg håller inte med professor Björn Broström om att kommunen varit för slösaktig de senaste åren.
- Jag tycker att vi har hållit hyggligt i pengarna och har också haft större överskott än vi budgeterat. Vi står också relativt väl rustade inför kommande år, jämfört med många andra kommuner.
Som UNT tidigare berättat ligger Uppsala sent i konjunkturcykeln och kommunen räknar med att klara även 2009 utan underskott. Året har också börjat bra, med bibehållna skatteintäkter första kvartalet, jämfört med 2008. För 2010-2011 ser det värre ut.
- Staten talar om tolv procents arbetslöshet och då blir det tufft. Var och en förstår att det är kris när var fjärde metallare går utan jobb.
Han vill möta krisen i tid med att ha kontroll på kostnaderna.
- Vi reagerade snabbt i september-oktober när vi såg vad som var på väg att hända. Signalerna vi skickade då gick fram, det visar slutresultatet för 2008 och uppföljningarna nu i år, säger Gunnar Hedberg.
Så jobbar vi med nyheter