Olof Oskarsson, skolområdeschef i Uppsala, tror att det nu kommer att bli en diskussion om hur pass öppna och tillgängliga skolorna ska vara.
I Uppsala har man de senaste två-tre åren satsat mycket på säkerheten i skolorna. Däremot har eleverna inte övat på hur de ska agera vid pågående dödligt våld, som exempelvis en skolskjutning.
2022 fanns planer på sådana övningar för eleverna – men de blåstes av. Enligt Olof Oskarsson, som är skolområdeschef i Uppsala, berodde det på att Skolverket uppmanat till försiktighet i frågan.
– Anledningen är att den typen av övningar kan skapa rädsla och oro och att eleverna börjar uppleva skolan som en otrygg plats, säger han.
Att övningarna gör mer skada än nytta?
– Ja. Men jag tror absolut att det kommer att omvärderas nu.
Omvärderas så att Uppsalas elever börjar öva?
– Ja. Vi har inte fattat något formellt beslut om det än, men klart är att vi behöver ompröva de rutiner vi haft.
Olof Oskarsson berättar att en hel del föräldrar i Uppsala nu vänt sig till rektorer med frågor kring hur förberedda skolorna är. En mamma skriver till UNT att det faktum att hennes barns skola inte övat med eleverna får henne att känna stor otrygghet. "Det känns fruktansvärt att de inte vet vad de ska göra om något liknande skulle hända", skriver hon.
– Det är fullt förståeligt att föräldrar känner oro. Men även om inte eleverna har övat så har personal på många av våra skolor övat på in- och utrymningar, säger Olof Oskarsson.
Hur stor del av Uppsalas skolor har övat?
– Jag har ingen siffra på det, men jag skulle säga en majoritet.
Hur förberedda är Uppsalas skolor för sådana här våldssituationer, skulle du säga?
– Vi har kommit ganska långt. All personal har gått en digital utbildning i pågående dödligt våld, där vi introducerat inrymning, utrymning, och barrikadering.
Något som är på gång är ett bättre larmsystem. All personal i Uppsalas kommunala grundskolor, gymnasieskolor och vissa vuxenutbildningar och förskolor ska i vår utrustas med en särskild larmapp på tjänstetelefonen och jobbdatorn. När någon larmar går det ut till all personal i huset.
– Det finns särskilt förprogrammerade larm, till exempel pågående dödligt våld. Utifrån vilket larm som går har man olika rutiner.
Samtidigt går det inte att ha detaljerade rutiner för varje händelse, förklarar Olof Oskarsson. Allt beror på den specifika situationen. Om någon till exempel börjar skjuta inne på skolan är det oftast bättre att fly än att inrymma. Men om skjutningen är strax utanför skolan gäller inrymning. Det handlar om att skapa ett så stort avstånd som möjligt till våldsverkaren.
– Det kan vara så att du på grund av lokalen inte kan fly. Då måste du barrikadera dig. Därför blir övningar så viktiga: att känna sina lokaler, var dörrar finns, vilka dörrar som går att låsa och så vidare.
Vem ska ta befälet under en våldshändelse?
– Någon måste ta det avgörande beslutet om att larma, men sedan är det upp till varje individ att fatta beslut utifrån var man befinner sig. Lärare har ju ansvar för sin grupp. Vi har märkt att skolpersonal vill få svar på hur de ska göra i varje specifikt läge, men de svaren finns inte i förväg.
Olof Oskarsson känner bara till en gång då en skola i Uppsala behövt göra en inrymning. I september 2023, under den pågående våldsvågen, fick elever på Östra Stenhagenskolan söka skydd inne på skolan eftersom det pågick en stor polisinsats strax utanför skolan. Nioårige Uno berättade för UNT hur benen började darra när han tänkte att någon från Foxtrot kanske var på skolgården.