Uppsalas borgerliga partier tappar röster

Undersökningsföretaget Synovate Temo har på uppdrag av UNT intervjuat 501 Uppsalabor om hur de skulle rösta ifall det var val till kommunfullmäktige i dag. 75 procent skulle lägga sin röst på samma parti som i höstas. Var tionde har bytt parti medan övriga är osäkra.
Det rödgröna blocket i Uppsala tycks behålla sina väljare medan färre säger sig sympatisera med de borgerliga partierna och i stället svarat att de är osäkra på hur de skulle rösta i dag.
- Orsaken till de borgerligas tillbakagång är att folk som röstade på dem hade trott att det skulle bli annorlunda än vad det blivit. Det gäller oavsett om man ser till hur det är i Uppsala eller i resten av landet, menar Lena Hartwig (s).

I och med höstens val blev det maktskifte i Uppsala och de rödgröna partierna fick lämna över till den borgerliga alliansen. Lena Hartwig anser, inte helt förvånande, att kommuninvånarna nu står inför en rad försämringar.
Hon tar bland annat upp att den borgerliga majoriteten infört ett avkastningskrav för kommunens vård, skola och omsorg. Det innebär att de kommunala utförarna nästa år är tvungna att göra ett överskott på en procent eller 60 miljoner kronor, vilket kan leda till nedskärningar. Avkastningskravet hänger samman med den nya majoritetens inriktning att kommunen ska vara med och konkurrera vid upphandlingar.
- De borgerliga vill konkurrensutsätta så mycket det bara går av kommunens verksamheter, hävdar Lena Hartwig. Trots att det redan finns en överkapacitet bland gymnasieskolorna öppnar man för fler friskolor och det senaste är att man ska upphandla en stor del av undervisningen för invandrare. Sådant kan inte folk genomskåda i valet men nu ser väljarna att det blir sämre med alliansen.

Tittar man på siffror för riksplanet har de borgerliga partierna tappat kraftigt till de rödgröna som skulle bilda majoritet i riksdagen om det var val i dag.
Enligt Gunnar Hedberg, moderat kommunalråd i Uppsala, är förklaringen att väljarna sett att de borgerliga börjat genomföra förändringar men ännu inte känt av de positiva följderna. Ett exempel han tar upp är höjningarna av a-kasseavgifterna som han menar kommer att minska arbetslösheten.
På lokal nivå för Gunnar Hedberg fram utmanarrätten, att enskilda ska kunna ta över kommunala enheter som förskolor och äldreboenden och driva dem i privat regi.
- Folk kommer att upptäcka att kommunala verksamheter blir bättre tack vara utmanarrätten, oavsett om de drivs av kommunen eller av privata initiativ. Opinionen kommer att förstärkas till vår fördel när väljarna ser att vi bygger 300 nya lägenheter i äldreboenden, att det blir lugnare i skolan och att elevernas skolresultat förbättras.

Anders Westholm, docent vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, tror att de borgerligas tillbakagång efter valet på det nationella planet kan hänga samman med synen på förre statsministern Göran Persson.
- Valresultatet präglades av "vi är trötta på Persson". Nu är han borta och de som röstade borgerligt för att de inte gillade Persson kan ha lämnat alliansen.
Anders Westholm menar att en del reformer de borgerliga genomfört, till exempel förändringar i a-kassan, också kan spela in.
- Alla väljare var inte välinformerade om partiprogrammet, då kan det bli sådana reaktioner. Jag tror att även de olyckliga ministerutnämningarna efter valet rubbat förtroendet för regeringen, då det visade sig att några ministrar inte betalat avgifter trots att de haft det gott ställt.

Fotnot. Antal svarande i enkäten, 501 personer, är inte tillräckligt stort för att förändringarna jämfört med höstens val ska vara statistiskt säkerställda när de bryts ned på varje enskilt parti. UNT har därför valt att enbart redovisa tendenser från enkäten och inte de olika partiernas opinionssiffror.