Sedan han avgick som försvarsminister 2018 har general James Mattis vägrat kritisera presidenten öppet.
Nu bryter han tystnaden.
”Donald Trump är den första presidenten under min livstid som inte försöker ena det amerikanska folket, han låtsas inte ens försöka. I stället försöker han splittra oss. Vi ser konsekvenserna av tre år utan ett moget ledarskap”, skriver den förre försvarsministern i ett uttalande, enligt CNN.
James "Mad Dog" Mattis anklagar president Donald Trump för att utgöra ett hot mot USA:s konstitution.
– Det är ett anmärkningsvärt hårt uttalande med tanke på att Mattis tjänstgjorde som Trumps förste försvarsminister och att han tidigare inte velat uttala sig i politiska frågor. Det finns en tradition inom militären att hålla sig borta från politiken, men de senaste händelserna verkar ha upprört Mattis till den grad att han inte längre kan vara tyst. Jag kan inte erinra mig en liknande avbasning från en ledande militär i modern tid, säger Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Kollegan Dag Blanck, professor inom samma ämnesområde, instämmer.
– Det är exceptionellt. Att rikta kritik mot presidenten efter att ha lämnat sitt ämbete är mycket ovanligt, säger han.
Erik Åsard anser att Donald Trumps hot om att kalla in militären efter upploppen i Minneapolis har gjort läget i landet mer spänt. Samtidigt har presidenten vägrat backa från sina uttalanden och fortsätter använda hård retorik på Twitter.
– Trump har bara ett vapen i arsenalen, och det är att ständigt attackera sina fiender och att aldrig be om ursäkt för egna misstag eller förlöpningar. Som Mattis säger är han oförmögen att agera enande, säger Erik Åsard.
Varför går han till motattack i stället för att tona ner retoriken?
– Hans strategi inför valet är att enbart rikta sig till kärnväljarna, som fortfarande till stor del står bakom honom. Trump är den första presidenten under min levnad som är ointresserad av att rikta sig till väljarkåren i stort och medvetet stöter bort stora väljargrupper, säger Åsard.
– Ingenting i hans förflutna talar för att han är en person som försöker ena folk. Tvärtom bygger hans strategi på splittring. Det är viktigt för honom att inte visa svaghet, säger Blanck.
På senare tid har Trump varnat för valfusk ifall postomröstning skulle tillåtas i större utsträckning när landet går till val i november. Ett påstående som helt saknar belägg, enligt Erik Åsard och Dag Blanck.
– Studier visar att valfusk är en icke-fråga i USA och att inget parti gynnas eller missgynnas av att väljarna röstar på det sättet.Trumps retorik ska främst ses som ett sätt att förbereda anhängarna på vad han kommer att skylla på om han skulle förlora valet i november, säger Åsard.
– Nu uppstår frågan om Trump kommer acceptera valresultatet och tillåta en fredlig maktväxling, säger Blanck.
Hur ser valresultatet ut i november?
– Med tanke på det osäkra läget är det omöjligt att nu göra några förutsägelser om valutgången. Vi vet inte hur det blir med partikonventen i sommar eller om det blir några sedvanliga valdebatter. Än mindre vet vi effekterna av pandemin eller om demonstrationerna fortsätter framöver. Man får gå tillbaka till 1968 för att hitta ett presidentval som ägde rum under lika osäkra omständigheter som detta, säger Erik Åsard.