I din bok om fotboll och matematik jämför du slemsvampar med geometrin i Barcelonas mittfält. Berätta.
– Som forskare i matematik har jag studerat hur en art som heter slemsvamp beter sig för att transportera föda så effektivt som möjligt. Det visade sig att den bygger upp mycket effektiva geometrier och formar sin kropp i trianglar vilket kan beskrivas med matematiska formler, algoritmer.
– Jag har sedan undersökt Barcelonas passningsspel och sett att tre spelare i laget ofta bildar en triangel som transporterar bollen mellan sig på ett effektivt sätt så att motståndarna inte kan ta den. Spelarnas trianglar och rörelsemönster påminner en hel del om algoritmerna från slemsvampens formationer.
Går det med hjälp av matematiska analyser att avgöra hur effektivt ett visst spelsätt är i fotboll?
– Ja, till en viss del. Jag har granskat hur långa passningar som slås av spelarna i den engelska ligan. Ett lag som skilde ut sig var Leicester City som i snitt slog två meter längre passningar i djupled jämfört med andra lag. Utifrån de uppgifterna gick det inte att förutspå att laget skulle vinna ligan men det var tydligt att de hittat ett nytt och effektivt sätt att spela.
UNT:s anmärkning: Leicester City vann otippat engelska ligan i år. Före säsongsstarten var oddsen för att Leicester skulle ta hem titeln 5000 mot 1.
Du har även studerat hur lejon jagar och applicerat det på fotboll.
– När lejonen jagar skickar de först fram en individ som går rakt på den hjord som ska attackeras, sedan angriper två lejon från vardera sidan av flocken. Det går att ta fram algoritmer som beskriver den optimala riktningen och vinkeln för lejonen när de rusar mot flocken. Framgångsrika fotbollsspelare använder rörelsemönster med liknande algoritmer för att attackera och samtidigt begränsa motståndarnas rörelseförmåga.
Idag lördag spelas Champions league-finalen mellan Atletico Madrid och Real Madrid. Hur går det?
– Utifrån analyser av bland annat Real Madrids spelstil som till stor del handlar om att slå bollar till Christiano Ronaldo på vänterkanten och jämföra det med Atleticos försvarsspel tror jag att Real Madrid får svårt att vinna.
Har du något råd till svenska landslaget inför EM i fotboll som börjar i juni?
– Om de inte redan anlitar en matematisk analytiker borde de göra det. Jag har analyserat hur de svenska spelare presterat som kan vara aktuella för EM. Utgår man från statistiken borde Ola Toivonen få en chans till men han ingick inte i truppen mot Tjeckien i april.
– Det är hög sannolikhet att fotbollslag som nyligen presterat bra även gör det nästa gång. Därför tippar jag att Tyskland eller Spanien tar hem EM-guldet.
Går det att använda din fotbollsmatematik för bettning och annan vadslagning?
– Jag satsade nyligen 400 pund för att testa fyra strategier. Den bästa strategin för att tjäna pengar på lång sikt var att matcher mellan jämna lag ofta slutar oavgjort, den gav en snittutdelning på 2 procent per match. För min del innebar det att 100 pund växte till 250 pund på 250 matcher.
Du är tränare för elvaåriga fotbollsspelare i UIF i Uppsala. Använder du dina matematiska kunskaper när du tränar killarna?
– Lite grann. Om du tittar på min dataskärm kan du se ett passningsnätverk som jag ritat upp.
Här visar David Sumpter en skiss över en fotbollsplan. Där finns pilar inritade mellan Elias, Axel, Edvin och de andra spelarna i UIF:s pojklag som han tränar. Pilarna visar hur passningarna gått mellan grabbarna.
– Jag använder inte algoritmer när jag analyserar pojklaget men vi tränare försöker till exempel skapa strukturer för pojkarnas passningsspel. På träningarna har vi bland annat använt samma geometrier som Barcelona.
Hur har det gått för killarna?
– De vann UNT-cupen i fjol, säger David Sumpter och skrattar. Men skriv inte att det var min förtjänst, det var grabbarna i laget som gjorde det.