– Förlorarna är de som har osäkra jobb och svaga förankringar på arbetsmarknaden, säger professor Li Bennich-Björkman.
Hon är forskare och lärare på Statsvetenskapliga Institutionen vid Uppsala Universitet. Under natten gick tidsfristen ut för förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare i de omtalade las-förhandlingarna. Det blev ingen lösning trots att förhandlingarna fick några timmar extra, och frågan lämnas tillbaka till regeringen.
– Jag är överraskad, säger Li Bennich-Björkman.
Länge såg det under gårdagen ut som att förhandlingarna skulle leda till ett resultat.
– Det innebär ett brott med den svenska modellen. Förhållanden på arbetsmarknaden har inte legat på regeringens bord i första hand utan på arbetsmarknadens parter som kommit överens – egentligen sedan 1938, säger Li Bennich-Björkman.
En risk är att det blir hårdare ton från båda sidor i framtiden, säger hon.
– Samförståndet har varit en del av samhällskontraktet här i Sverige. Vi kan se mer av att parterna sätter hårt mot hårt och det innebär en mer instabil situation, säger Li Bennich-Björkman.
Förlorarna just nu är framförallt regeringen, tror hon. Det finns en risk om misstroendevotum från Vänsterpartiet. Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna har också uttalat en sådan vilja. Men på arbetsmarknaden tror Li Bennich-Björkman att det är de som står långt från arbetsmarknaden som unga och invandrare som förlorar på att förhandlingarna inte ledde till någon överenskommelse.
– Det handlar om unga men också invandrare – både de nyanlända men också de som varit här länge, säger Li-Bennich-Björkman.
På arbetsmarknaden finns en konflikt mellan de med fasta jobb som står säkert, och de mindre trygga, säger hon.
– Sverige har fått en tvådelad arbetsmarknad. En del är säkrad och god och full av rättigheter, kollektivavtal och semester, säger hon.
Men så är det inte för alla.
– De med osäkra, prekära anställningar är inte få. Det handlar om stora grupper och deras arbetsmarknad är extremt annorlunda. Arbetsskyddet som fackets sida vill slå vakt om skyddar de som är inne på arbetsmarknaden men hjälper knappast de som står utanför, säger Li Bennich-Björkman.
Det är en balansgång för regeringen att både bevara stödet från facket och samtidigt fortsätta integrera de grupper som har svårt att få ett jobb.
– Där har regeringen svårt att manövrera den frågan. Det har en mellanställning mellan facket och de svaga grupperna, säger hon.