LÄS MER: Följ händelserna direkt i Paris här
Omvärlden har nu en svår balansgång. Och hur man än agerar riskerar man att spela motståndarna i händerna. Risken är att man göder terrorismen med de motmedel som omvärlden tar till efter ett terrordåd. Å andra sidan kan man inte ge efter för terroristorganisationerna som då kan utropa sig som segrare.
– Den här typen av organisationer lever på att konflikten fortgår, att det är en spänning och konfrontation i samhället. Å andra sidan kan man heller inte anpassa strategin efter ett sådant här attentat. Om Frankrike skulle minska sina militära engagemang i Syrien och Irak skulle det signalera till de här grupperna att det går att få resultat med attackerna, säger Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
IS styrka kan ses som en direkt följd av Irakkriget. Och risken är alltså att man göder terrorismen med de motmedel som omvärlden tar till efter ett terrordåd.
Dilemmat är med andra ord svårt, enligt Isak Svensson.
– Om man bara använder sig av militära lösningar kan det få kontraproduktiva följder. Samtidigt är det man måste fokusera på i den akuta situationen. Demokratiska stater måste ha rätt att skydda sig och sin demokrati, säger Isak Svensson.
Isak Svensson säger att jihadistkonflikter är ett ganska outforskat område. De som intresserat sig för det är militärstrateger som har undersökt hur man rent tekniskt och strategiskt kan hantera dem. Men politiskt, humanitärt och socialt vet man ganska lite vad som driver de här konflikterna. Därför kommer man vid årsskiftet att starta ett nytt forskningsprojekt vid Uppsala universitet där man tittar på de här sakerna.
– Vi ska se om vi kan använda den kunskap vi har samlat in om konliktlösningar och se om de kan appliceras även på jihadistkonflikter.