1739 stiftades Kungliga Vetenskapsakademien och har sedan dess haft som sitt övergripande mål är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Nu tar för tredje gången en Uppsalaprofessor över uppdraget som akademiens ständige sekreterare, Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi och känd för sin forskning om hur mångfald av arter uppstår, och specifikt om flugsnappare och om vargarnas genetik.
Akademien är en helt oberoende institution och väljer därför själv sin ständige sekreterare.
– Det här fantastiskt roligt. Det blir en sorts centralposition i Vetenskapssverige. För mig är det här det finaste uppdrag man kan få, säger han.
Som ständig sekreterare ska Hans Ellegren leda hela verksamheten och vara kansliets högsta chef. Akademien har över 600 ledamöter, både från Sverige och från utlandet. I akademiens ansvar finns också att årligen dela ut Nobelprisen i fysik, kemi samt ekonomipriset. Det är den ständige sekreteraren som presenterar pristagarna.
Men på frågan om vad som kommer att bli den viktigast frågan för honom som akademiens ledare, handlar Hans Ellegrens svar om något annat än Nobelpris.
– Det blir att föra vetenskapens talan i samhället, som det står i våra regler. Vi vill vara en modern röst i dagens samhälle, som tar en aktiv roll. Ett bra exempel som fått mycket uppmärksamhet är vårt initiativ till utredningar om covid-19.
De senaste åren har Hans Ellegren varit ordförande i akademiens kommitté för forskningspolitiska frågor och vice ordförande.
Akademiens ordförande, preses, är också en Uppsalaprofessor, Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi.
Hans Ellegren tillträder sin tjänst efter nyår. Uppdraget ges i mandatperioder om fyra år i taget.
– Förr satt man så länga men ville, i praktiken hela livet. Därav namnet ständig sekreterare. I dag är finns en gräns vid 70-års ålder, säger Hans Ellegren.