– Hela inledningen på mordutredningen, det var ju en katastrof hur det sköttes.
Det säger Christer Nordström, tidigare mångårig presstalesperson vid Uppsalapolisen. När Olof Palme mördades arbetade han med brottsutredningar i Uppsala. Omedelbart efter mordet ingick han i den grupp som tog emot tips från allmänheten i Uppsala län. Intressanta tips skulle föras vidare till polisens Palmegrupp i Stockholm. Men kommunikationen med utredningsgruppen präglades av samma brister som det inledande arbetet på brottsplatsen:
– Vi fick ingen kontakt med utredningens ledning. I stället fick vi skicka ordonnanser med motorcykelpolis till Stockholm när vi hade uppgifter som behövde föras dit, berättar Christer Nordström.
Efter mordet tog polisen i hela landet emot en ström av tips, uppslag och iakttagelser från allmänheten. Åtskilliga personer, även i Uppsala län, tog på sig mordet och hävdade att de var gärningsmannen. Vid onsdagens presskonferens berättade spaningsledaren Hans Molander att 134 personer har erkänt mordet.
Uppgifterna som kom in måste dokumenteras, sorteras och rapporteras vidare:
– Vi förhörde en massa människor men arbetade aldrig operativt med några uppslag. De skulle föras vidare till Stockholm, säger Christer Nordström.
En dryg vecka efter mordet berättade UNT i en artikel att Uppsalapolisens grupp bokfört 22 tips med anknytning till mordet. När polisen publicerat sin fantombild av mördaren kom ytterligare åtta tips in på kort tid. De ledde till att polisen gjorde en husrannsakan utanför Uppsala.
Christer Nordström känner också till det uppslag som gick till en bilverkstad och ett klubbhus i Björklinge, som dök upp under våren 1986:
– Men vi fick aldrig någon mer information om uppgifterna. Krim i Stockholm tog hand om det, säger han.
Christer Nordström konstaterar att det efter hand uppstod konkurrens inom polisen om Palmeutredningen som ytterligare försvårade arbetet för en lösning av fallet.