Flera män i Uppsala grips varje vecka misstänkta för våld mot en närstående kvinna.
Vi möter Albin Pettersson på polishuset i Uppsala. Där har han sedan ett år tillbaka arbetat som utredare på Brott i nära relationer, ett uppdrag som hittills har varit både lärorikt och utmanande.
– När jag började här hade jag ingen aning om hur vanligt mäns våld mot kvinnor är. Jag blev chockad.
I Uppsala grips cirka fyra män i veckan, oftast misstänkta för misshandel eller våldtäkt mot en närstående kvinna. Polisen åker ut på fler larm än så, men det finns inte alltid tillräckligt med bevis för ett frihetsberövande.
– Det är minst ett larm per dag i regionen och det är nästan uteslutande män vi griper, där kvinnor är målsägande, säger Albin Pettersson.
Är någon form av våld tillåtet?
– Det är ett enkelt och rakt svar: Ingen typ av våld är tillåtet och det är inget man ska acceptera någonsin.
Den senaste nationella kartläggningen av brott i nära relationer, publicerad 2024, visar att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld i nära relationer än män. Under 2022 uppgav 15,2 procent av kvinnorna att de blivit utsatta för någon form av våld i nära relation, jämfört med 11,7 procent av männen, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå).
Psykiskt våld, som innefattar kränkningar, förödmjukelser och kontrollerande beteende, är den vanligaste formen av våld, enligt Brå.
Men det är också den typ av våld som anmäls minst till polisen.
– Det kan bero på att vissa saker som räknas som psykiskt våld, som att kränka eller förödmjuka någon, inte alltid ses som brott enligt lagen. Även om psykiskt våld kan vara väldigt skadligt, lämnar det inte fysiska bevis som fysiskt våld gör. Det skulle kanske behövas en lagförändring där, men det är just nu utanför vår kontroll inom polisen, säger Albin Pettersson.
Enligt Albin Pettersson är det ovanligt att en kvinna anmäler vid första slaget. Det brukar ha gått ganska lång tid, med upprepat våld, innan man kontaktar polisen.
"Jag blev chockad över hur vanligt mäns våld mot kvinnor är", säger Albin Pettersson.
– Det finns förstås undantag. Men de flesta känner att det är ett stort steg att anmäla någon man har eller har haft känslor för.
Vilka är de viktigaste bevisen för att kunna döma en gärningsman?
– Det kan vara avgörande att anmälan görs i närtid efter att brottet har skett. För att man ska kunna säkra fysiska bevis som stärker kvinnans berättelse. Har det gått lång tid, säg ett år, innan anmälan görs minskar möjligheterna för en fällande dom. Om det inte finns dokumenterad bevisning från till exempel ett sjukhusbesök förstås.
Vi vet att vissa drar sig för att anmäla misshandel eller övergrepp, av rädsla för att inte bli tagna på allvar. Att anmälan inte ska leda någonvart. Hur ser ni på det?
– Det är förstås allvarligt och något vi jobbar på inom polisen, att inge förtroende för dessa kvinnor. Jag vill verkligen trycka på att det i de allra flesta fall, när anmälan görs i närtid till att brottet skett, går att utreda och att det ofta kan väckas åtal. Vi inom polisen är betydligt bättre inom det här området i dag jämfört med för tio år sedan.
Albin Pettersson betonar hur viktigt kvinnojourer och Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala är för våldsutsatta kvinnor – då många känner att det är ett mindre steg att vända sig till dem än polisen.
– Kvinnojourer är helt avgörande och de har en mer sann bild av det totala än oss inom polisen. Det är helt ofattbart att de inte får den finansiering de behöver. Det borde politiker verkligen prioritera. Utan att ha statistik på det kan jag nästan garantera att det är ett stort mörkertal av våldsutsatta kvinnor som går utanför polisens radar.