Kriminellt liv
Polisen i Uppsala län har kartlagt personer som på olika sätt ingår i lokalt baserade kriminella nätverk. Det rör sig om allt från springpojkar till tongivande gängkriminella.
I sammanställningen finns 423 individer i Uppsala län som på något vis kan kopplas till nätverk som sysslar med brott. Av dessa 423 personer är 383 bosatta i Uppsala medan övriga, totalt 40 personer, bor i Enköping.
Jale Poljarevius, underrättelsechef i polisregion Mitt, är särskilt bekymrad när det gäller de riktigt unga: 27 av de 423 är yngre än 15 år.
– Den här gruppen utgörs av barn som uppvisar ett normbrytande beteende och en del av dem ägnar sig åt sådant som skadegörelse och tillgreppsbrott, säger Jale Poljarevius.
– Vissa av dem utnyttjas även av etablerade brottslingar för olika typer av uppdrag. Det kan handla om att skicka ett sms ifall polisen dyker upp eller att lämna en väska med knark eller vapen till någon.
Att barn på det här sättet skolas in i kriminalitet är enligt Jale Poljarevius ett fenomen som ökat på senare tid. Och han befarar att det kommer att bli än vanligare. Orsaken är en lagändring vid årsskiftet som innebär att 18–20-åringar inte längre får reducerad påföljd vid allvarliga brott. Eftersom risken för långa straff ökat i den gruppen finns risken att personer under 18 år blir tillsagda att utföra brotten, lyder resonemanget.
– Att förhindra att de här unga personerna sugs in i brott är till stor del en uppgift för socialtjänsten. Men även polisen har en viktig funktion i och med att vi påträffar barnen och då anmäler till socialtjänsten.
Något som förändrat spelplanen för de kriminella gängen är avkrypterade chattar som Encrochat och Anom. Tack vare dem har hundratals grovt kriminella runt om i landets gripits.
– Det gör att vi monterar ner och låser in kriminella gäng. Men vi kan inte bara använda pansarnäven för att få stopp på den organiserade brottsligheten. Det måste även finnas mjuka erbjudanden i form av avhopparverksamhet och förebyggande arbete i samverkan med socialtjänsten, menar Jale Poljarevius.
Hur är det då med brottsligheten i stort? Går den upp eller ner? Tittar man på Uppsala så visar statistiken att antalet anmälda brott per Uppsalabo är det lägsta på 25 år. Det handlar om brott mot brottsbalken, det man brukar kalla vardagsbrott, till exempel stölder, misshandel och bedrägerier.
Men här finns mörkertal, som att en del drabbade aldrig vänder sig till polisen. Dock ger en del forskning stöd åt tesen att en stor del av brottsligheten i Sverige är på nedåtgående. Ett tecken är att allt färre unga män straffas för brott. Andelen män mellan 18 och 20 år som döms har minskat med 45 procent sedan 1980-talet.
En felkälla kan vara att polisen utreder färre brott men det har avfärdats av forskare.
Andra indikationer på att vardagsbrotten sjunker är att allt fler ungdomar uppger att de inte ägnat sig åt sådant som snatteri, klotter eller våldsbrott.
Men det här är bara ena sidan av myntet. Som bekant har skjutningarna ökat kraftigt. Någon enstaka procent av 15–20-åringarna svarar sedan länge för runt hälften av våldsbrotten i sin åldergrupp och siffran går inte ner. Detta har av forskare tolkats som att brottsligheten polariserats. Å ena sidan ökar gruppen som inte begår brott, å andra sidan finns ett litet antal som ägnar sig åt allt grövre kriminalitet.