Uppsalamöte mot resistent bakterie
I dag torsdag samlas en rad experter i Uppsala för att under två dagar utarbeta en internationell handlingsplan för att möta det växande hotet från sjukdomsframkallande bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika.
Han är en av initiativtagarna till det av Dag Hammarskjölds minnesfond arrangerade mötet, som samlar såväl ledande akademiska forskare som företrädare för bland annat läkemedelsindustrin, det europeiska läkemedelsverket EMEA Världshälsoorganisationen, och Sverige socialdepartement och utrikesdepartement.
— Vi är en begränsad grupp personer som normalt inte träffas, men alla har kompetenser som måste tas tillvara i en handlingsplan för att möta hotet av resistenta bakterier, säger Dan Andersson, nybliven professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet.
Penicillin och andra antibiotika har under de senaste dryga 60 åren revolutionerat behandlingen av lunginflammation och andra svåra infektionssjukdomar som orsakas av bakterier och därmed bidragit till att rädda miljontals liv.
Används i onödan
Men antibiotika används också i onödan för att behandla ofarliga bakterieinfektioner som snabbt brukar läka ut av sig själva eller infektioner som antibiotika överhuvud taget inte biter på, till exempel förkylningar orsakade av virus.
— Denna massiva och till stor del helt okontrollerade överanvändning av antibiotika har gynnat uppkomsten och spridningen av resistenta bakteriestammar. Infektioner orsakade av sådana bakterier kan vara mycket svårbehandlade och kan leda till ökad dödlighet, säger Otto Cars
Globalt är resistens mot antibiotika ett jätteproblem. Vid blodförgiftning orsakad av stafylokockbakterier till exempel är i England uppemot hälften av bakterierna motståndskraftiga mot nästan alla antibiotika. Och i Frankrike används inte längre penicillin för att behandla lunginflammation orsakad av pneumokocker eftersom dessa bakterier i hälften av fallen är resistenta mot den sortens antibiotikum. I många u-länder är infektionr orsakade av reesistenta bakterier än vanligare.
— Samtidigt som problemet med resistenta bakterier växer har utvecklingen av nya typer av antibiotika nästan helt avstannat. Därmed växer också hotet om att det kommer att utvecklas bakteriestammar som inga som helst antibiotika biter mot, säger Dan Andersson.
Reservläkemedel
Den till synes omöjliga ekvation som Uppsalamötet ska försöka lösa är att uppmuntra läkemedelsindustrin att satsa på att utveckla helt nya typer av antibiotika som inte bör användas i större skala utan enbart finnas som en slags reservläkemedel att ta till när inget befintligt antibiotikum fungerar.
— Här måste man vara öppen för helt nya och okonventionella sätt att finansiera läkemedelsutvecklingen och att uppmuntra läkemedelsföretagen att satsa även på mediciner för en liten, begränsad marknad, säger Otto Cars.
Mötet i Uppsala är tänkt som en start i uppbygget av ett effektivt internationellt nätverk.
— Nästa steg blir att med handlingsplanen som grund få politiskt stöd för denna globala hälsofråga i olika länder och söa medel från stiftelser och andra donatorer för att finansiera denna nödvändiga jättesatsning, säger Otto Cars.
Så jobbar vi med nyheter